Skolforskaren om lärarnas digitala utmaningar i klassrummet

– Diskussionen om digitalisering i skolan blir ofta ganska polariserad. Som att det bara går att antingen vara för eller emot. Faktum är snarare att svenska skolar har tillgång till, och använder dagligen, digitala verktyg och lösningar. Med det som utgångspunkt vill jag och mina kollegor starta diskussionen och visa vad man gör idag, och hur användningen av digitala läromedel kan se ut, säger Johan Lundin, professor vid institutionen för tillämpad it vid Göteborgs universitet (GU), och en av författarna till den nyutkomna boken Digitala läromedel i en digitaliserad skola.

I boken, som Johan Lundin skrivit tillsammans med GU-forskarna Marie Utterberg Modén och Martin Tallvid, behandlas alltifrån förslag på utveckling av lärarutbildningen för att höjda den digitala kunskapen, till hur olika digitala plattformar ställer nya krav på skolans medarbetare.

Förändringar i lärarutbildningen

Johan Lundin menar att just lärarutbildningen är, och kommer vara, en central del för att förberedda och utbilda morgondagens lärare i hur digitala verktyg och läromedel bör och kan hanteras i klassrummet.

Det är inte bara digitala appar dedikerade för skolarbete som en lärare ska hantera. Alla elever kommer dessutom vara vana att läsa, chatta, spela, skriva på sina telefoner. Enligt Johan Lundin har detta också en indirekt påverkan på undervisningen.

– Som ny lärare förväntas du agera i ett klassrum där eleverna har varsin dator eller läsplatta och du förväntas kommunicera via digitala plattformar, och hantera digitala läromedel. Därför måste du ha kompetens för att kunna bedöma när, det vill säga för vilka elever och i vilka situationer, dessa läromedel är lämpliga, säger han.

Utveckling av nya läromedel

Ett annat sätt som just lärarens roll förändrats är i utvecklingen av läromedel. Under en majoritet av skolans livstid har kurslitteraturen bestått av böcker som i första hand har varit skrivna och utvecklade av lärare i någon form.

Nuförtiden är många av dessa verktyg utvecklade delvis med hjälp av mjukvaruutvecklare och andra människor som inte är lika hårt sammanflätade med skolsektorn.

– Tillslut handlar det om att försöka definiera vad ett läromedel är, och då brukar det enklaste sättet vara att säga att det som ges ut av ett läromedelsföretag är ett läromedel. Men det finns ju en mängd andra verktyg som används i skolan, från ordbehandlare till appar som hjälper till med multiplikationstabellen, som inte är ”läromedelsklassade” men som alla lärare också måste förhålla sig till.

Dessutom uppdateras dessa läromedel och appar oftast löpande, vilket enligt Johan Lundin ställer ännu högre krav på att lärare hänger med.

– Det går inte att hänvisa till ”kapitel två på den eller den sidan, men hoppa över stycket om det där”, som du alltid har gjort. I ett nytt projekt som jag är involverad i tittar vi just på den aspekten av läraryrket: hur läraren får makt över de digitala läromedlen. 

När individualisering och klassrum krockar

En stor skillnad mellan digitala och analoga läromedel är möjligheten till individanpassning. Johan Lundin beskriver till exempel läromedel i matematik som har funktioner som gör att det är lätt att anpassa uppgifter och svårighetsgrad till elever, vilket studier har visat ger en genomsnittlig positiv effekt.

Den stora utmaningen med den här typen av läromedel blir emellertid hur ett sådant här upplägg passar in i ett klassrum med 25-30 elever. Det ställer andra typer av krav på läraren, som dels ska uppmuntra respektive elevs förmågor, dels lyckas hålla ihop klassen och få alla att kunskapsmässigt dra åt ett och samma håll, i förhållandevis likvärdig takt.

– Kanske står du som lärare i en klass i årskurs 8, där några knappt är färdiga med matematiken från åk. 7, och några snart är klara med matematiken i åk. 9. Om, och när, sådana situationer uppstår måste man fundera på om det är önskvärt att bedriva matematik på det här sättet, givet att vi inte kan ha en lärare per elev.

Skolresultat inte digitaliseringens fel

Johan Lundin återkommer till att han tycker att dikotomin digitalisering vs icke-digitalisering är olycklig, och han tycker att just digitaliseringsaspekten och digitala läromedel har fått bära hundhuvud för skolans problem och utmaningar, på ett oproportionerligt sätt.

Och å andra sidan vill vissa göra gällande, att skolas digitalisering kommer att rädda allting.

– Om en mindre ort lägger ner en för bygden viktig industri så att alla föräldrar blir arbetslösa, då påverkar det skolgången mycket mer än om eleverna har varsin laptop eller inte. Det finns många stora samhällsförändringar och livsförutsättningar som skolan har svårt att kompensera för, och det kommer digitala läromedel varken rädda eller förstöra. Det som däremot ska sägas är att det blir en konstig dissonans om skolan ska undvika digitalisering, samtidigt som hela samhället digitaliseras.