Här är de nya villkoren för hållbara leveranskedjor 

Kristin Tallbo Adda Inköpscentral

Kristin Tallbo, hållbarhetsstrateg på Adda Inköpscentral. Foto: Adda Inköpscentral, Adobestock

Adda Inköpscentral har tillsammans med Upphandlingsmyndigheten och Regionernas kansli för hållbar upphandling tagit fram nya villkor för hållbara leveranskedjor. Villkoren ligger närmare FN:s principer för företag och mänskliga rättigheter, och fokuserar mer på rättighetshavare. För att villkoren ska följas publicerar de tre aktörerna även ett webbstöd.

Om Adda Inköpscentral

Adda Inköpscentral är ett företag inom SKR, som erbjuder ramavtal och tjänster inom strategisk försörjning. Under 2021 bytte man namn från SKL Kommentus Inköpscentral till Adda Inköpscentral.

Villkor för hållbara leveranskedjor finns sedan tidigare men dessa ska revideras och uppdateras ungefär vart tredje år, vilket nu har gjorts.

I de tidigare villkoren har några delar inte fungerat så väl i praktiken, vilket har lett till att de tre aktörerna nu har förtydligat vissa viktiga principer. De nya villkoren ligger närmare FN:s och OECD:s riktlinjer och är i linje med kommande lagstiftning om tillbörlig aktsamhet (due diligence). Lansering av de nya villkoren sker under de kommande veckorna. 

I de nya villkoren har vi lagt till krav på samråd med rättighetshavare och på beaktande av särskilt sårbara grupper, som kvinnor, barn och ursprungsbefolkningar. Dessutom ska leverantörer tillhandahålla gottgörelse om de orsakar eller bidrar till negativ påverkan. Allt handlar om att centrera rättighetshavarna, säger Kristin Tallbo, hållbarhetsstrateg på Adda Inköpscentral. 

Varför behövs det nya villkor för hållbara leveranskedjor?

Offentliga köpare och myndigheter behöver ta sitt ansvar för att varor som kommer till Sverige, och som används av offentlig sektor, är tillverkade under bra förhållanden. Men vi vill även bidra till att det svenska näringslivet drar sitt strå till stacken. Kommande lagstiftning berör bara stora företag, men 70 till 80 procent av leverantörerna till offentlig sektor är små- och medelstora företag. Här tar vi hand om gapet som lagstiftningen inte når, och ser till att de mindre företagen också tar frågorna på allvar.

Ett webbstöd främst för leverantörer 

Kopplat till de nya villkoren har Upphandlingsmyndigheten, Adda Inköpscentral och Regionernas kansli för hållbar upphandling även tagit fram ett webbstöd för upphandlande organisationer och leverantörer.

Upphandlingsmyndigheten har i uppdrag att stötta leverantörer lika mycket som upphandlande myndigheter och organisationer. I dagsläget har dock upphandlarna mycket mer stöd än leverantörerna. Så webbstödet riktar sig till bägge parter men primärt till leverantörerna.

Vad innehåller webbstödet?

För upphandlande myndigheter och organisationer ges stöd i hur de ska använda de nya villkoren vid inköpsprocesser. Med stödet ska de bli bättre kravställare och bättre på att följa upp kraven.

För leverantörer är stödet uppbyggt kring sju så kallade processkrav. För processkrav 2 får leverantörerna till exempel hjälp med att identifiera och bedöma risker. Här hittar de svar på frågor som ”vad är rättighetshavare?”, ”vad är särskilt sårbara grupper?” och ”vad menas med samråd?”

Webbstödet är baserat på FN:s och OECD:s riktlinjer, men de exempel vi använder är anpassade till små- och medelstora företag.

Nej till top-down approach

I relationen med leverantörer trycker Kristin Tallbo på vikten av att inte ha en top-down approach. I teorin kan man skriva in nya villkor i ett kontrakt och sedan lägga över ansvaret på leverantörerna, men så bör det inte fungera.

Upphandlande organisationer måste själva bedöma risker, förstå leveranskedjorna och stötta leverantörerna i deras kompetensutveckling. Webbstödet är en del av det här arbetet. En annan är de revisioner vi utför för att kontrollera leverantörernas arbete, revisioner som hjälper dem att identifiera sina luckor. En tredje del är utbildning.

Adda Inköpscentral är en del av staten i vid bemärkelse och det är vårt ansvar att skydda mänskliga rättigheter. Det handlar också om skattebetalarnas pengar; vi har en skyldighet att se till att skattemedel i så liten utsträckning som möjligt går till tvångsarbete och barnarbete, avslutar Kristin Tallbo. 

15 mars 2023Uppdaterad 5 mars 2024Reporter Fredrik Adolfssonhållbarhet

Voisters nyhetsbrev

Rekommenderad läsning