Så förändras svenskarnas inställning till AI

Människohand Och Robothand

Foto: Adobestock

Det dagliga användandet av artificiell intelligens minskar. Dessutom finns en stor skillnad i AI-kunskaper mellan hög- och låginkomsttagare samt unga och äldre. Det visar årets upplaga av rapporten Svenska Folket och AI.

Andelen som säger sig använda AI dagligen minskar från 30 procent förra året till 24 procent i år, enligt Insight Intelligence nya rapport Svenska Folket och AI. 

Vad det beror på är svårt att säga. Denna andel är dock samma som den var 2020 så man skulle kunna se det som att det var förra årets resultat som stack ut snarare än årets. Det är för tidigt att dra för stora växlar i synen på användandet. Nästa år kan vi se om det var ett tillfälligt tapp eller om det är en trend, Lukas O Berg, vd på Insight Intelligence.

Bland de yngsta svarar nästan varannan person, 48 procent, att de har hög kunskap om AI. Detta kan jämföras med drygt var femte, 21 procent, bland de äldre deltagarna i undersökningen.

Generellt är unga snabbare med att anamma ny teknik, det är något vi även kan se i andra undersökningar som vi genomför. På sikt kommer dessa skillnader suddas ut i takt med att den nya generationen blir äldre.

Man kan dra en liknelse med betalvanor, där de yngsta varit snabbast på att använda de nya digitala betaltjänsterna medan de äldre i större utsträckning föredragit kontanter och kort. Men där ändras det sakta och nu är även många äldre bekväma med att använda exempelvis Swish och Kivra.

Välutbildade personer mer positiva

Skillnaderna handlar inte bara om ålder, utan även klass är inblandat.

I viss mån kan AI ses som en klassfråga.

Kunskapen och positiva attityder till AI är större bland yngre, välutbildade, storstadsbor samt bland de som tjänar mer pengar. Så i viss mån skulle man kunna tala om att AI kan ses om en klassfråga.

Resultaten visar även att hela 46 procent föredrar att ta hjälp av en chattbot istället för en människa. Bland unga ligger siffran på 54 procent. 

Det som oroar svenskarna mest med AI är att tekniken tar fel beslut eller ger fel rekommendationer. Den här oron är större än dystopiska scenarier som AI-baserad krigsföring, att AI blir för intelligent eller tar över jobb. 

– Det är anmärkningsvärt att vi har kommit till en plats där nästan varannan anförtror AI framför människor vid kundtjänst, och att vår främsta oro är att AI:n ska guida oss fel. 

Hjälp med elförbrukning

Vad tar man då helst hjälp av AI med? Precis som förra året hamnar här boendekostnaderna högst upp på önskelistan, som 55 procent svarar. Här är elförbrukning den kostnad som flest personer skulle vilja ha hjälp med att minska, hela 87 procent svarar detta.

I arbetet har Insight Intelligence intervjuat 1000 svenskar mellan 16 och 70 år. Undersökningen är gjord i samarbete med Bolagsverket, Postnord, Lunds universitet och Göteborgs universitet. 

Mer statistik från undersökningen:

  • 54 procent kan tänka sig att använda AI för att få nya fysiska egenskaper genom ett implantat. Exakt lika stor andel kan tänka sig att låta AI hjälpa en läkare att ställa en diagnos.
  • 43 procent anser att ytterligare regler för hur AI får utvecklas är nödvändigt för att kontrollera missbruk av data.
  • Andelen som är positiva till hur AI påverkar dem som privatperson har sjunkit med 12 procentenheter, från 54 procent 2021 till 42 procent i år.

 Källa: Insight Intelligence

9 december 2022Uppdaterad 2 oktober 2023Reporter Fredrik AdolfssonAI

Voisters nyhetsbrev

Allt om digitalisering, branschens insikter och smartare teknik.

SENASTE NYTT

Stäng