Svensk forskning: Självkörande bilar kan försämra folkhälsan

– Fler kommer att ta bilen även kortare sträckor som till skolan och matbutiken. Och kombinationen av minskad vardagsmotion och ökade föroreningar leder till sämre folkhälsa, säger KTH-forskaren Erik Almlöf.

Tidigare forskning kring självkörande fordon har fokuserat på hur tekniken kan förverkligas, samt hur den kan komma att underlätta jobbpendling. I den nya studien fokuserar man mer på fritidsresandet.

– Vi kom istället fram till att det är fritidsresandet som påverkas allra mest av framtidens självkörande fordonstrafik. Det är självklart positivt att människor enklare kan resa till vänner eller fritidsaktiviteter, men det kan även ge negativa konsekvenser i samhället, säger Erik Almlöf. 

Speciellt är det boende i förorter och stadsnära kommuner som framöver kan välja självkörande teknik om det blir lättillgängligt. Detta rör även barn och ungdomar, som allt oftare kan välja bort att promenera eller cykla.

– Jag tror ingen vill ha en framtid där barnen exempelvis alltid väljer att enkelt åka med en självkörande bil till skolan eller kompisar istället för att cykla. Barn ska ges alla chanser att röra på sig, säger Erik Almlöf.

Uppmaning till politiker

Erik Almlöf vill med forskningsstudiens resultat i ryggen uppmana politiker och beslutsfattare att prioritera en mer övergripande stadsplanering, inte en fristående transportplanering.

– Vi måste som samhälle tänka över hur vi egentligen vill använda den självkörande tekniken. Vi kan inte förbjuda biltrafik, den har sin plats. Men gång- och cykeltrafik har också sin, och ger positiva bieffekter.

– Vi får inte till en hållbar inriktning över huvud taget om vi som samhälle välkomnar all självkörande ny teknik rakt av. Vi måste noga se över de långsiktiga konsekvenserna, de verkliga samhällseffekterna.

Källa: KTH