Så får Helsingborg innovationsglädjen att spira

– Jag är jättestolt över att vi i Helsingborg har arbetat systematiskt med våra 12 000 medarbetare för att skapa en individuell innovationskraft och en samarbetsmiljö för att utveckla staden med innovation och digitalisering, säger Martin Güll, digitaliseringsdirektör, Helsingborgs stad.

Hur har ni gjort det?

– Vi har skapat tydliga vägar för våra medarbetare att kunna komma med sina idéer och initiativ till ett innovationsråd, för att testa dessa i liten skala. Idag har vi över 300 initiativ i vår innovationsdatabas som är öppen och som alla kan titta i. Det handlar om alltifrån intervjuträningsrobotar och digitala tolkar till att spåra torkens väg med blockkedja.

Hur ser resan ut från idé till färdig produkt eller tjänst?

– Vi har arbetat med stadens ledning så att alla förvaltningschefer står tryggt bakom att uppmuntra sina medarbetare i varje förvaltning att komma in med idéer och förslag till innovationsrådet. Det kan innebära att du får tid att utforska något en dag i veckan, eller pengar för att testa något. Och så får du komma tillbaka och visa vad du har lärt dig, och därefter tar vi ett beslut om vi ska ta nästa steg. Det är en väldigt stegvis process.

Finns det något exempel?

– Det finns otroligt många. En som har gått hela vägen från idé till uppskalning kommer från en förskolepedagog som heter Simon och som hade en idé om att han ville ha en robot i kapprummet på förskolan. Tanken är att den ska svara på barnens frågor. Tänk dig 25 glada barn som vimlar runt dig och frågar om ytterkläder, dagens mat, väder och när mamma och pappa kommer. Det kan bli ganska tufft för en enskild förskolelärare, men detta klarar den tålmodiga roboten Laiban galant.

Vilka är de stora utmaningarna i ett sådant här stort innovationsarbete?

– Generellt sett är en kommun en producerande snarare än en utvecklande organisation. Så vanan för medarbetare att se sig själva som innovatörer eller utvecklare är inte alltid så stor. Vi har därför arbetat mycket med kulturen och försökt ingjuta mod att våga testa. Den kulturresan har varit rätt så lång.

I somras hade ni i Helsingborg något som kallades för H22. Vad var det?

– H22 har varit ett innovationsarbete och en satsning på välfärden som innebar att vi gav pengar till förvaltningar som skola, omsorg, socialförvaltningen med flera, så att de skulle kunna testa idéer, och också namnet på ett expo i staden under 35 dagar i somras. Under tre år har alltså olika initiativ växt fram som vi i somras kunde sätta ljuset på och visa upp. Vi hade massor av konferenser och över hundra partners som visade upp och pratade om framtidens stad, och vi från kommunen berättade om arbetet vi gjort. Det var också ett sätt för oss att sätta upp ett leveransdatum för alla våra innovationer. En sådan sense of urgency tror jag är väldigt viktig att man skapar i en förändringsprocess.

Har du några medskick för någon som vill testa ett liknande innovationsupplägg?

– Jag tror att det i grunden handlar om tre saker, som vi har pratat mycket om: kultur, struktur och förmågor. Kulturen handlar om modet och att man får lov att testa saker och samtidigt får lov att göra fel. Vi har ett pris vi kallar för årets misslyckande, till exempel. Strukturen och förmågorna handlar om att stötta verksamheter, eftersom de flesta som sagt inte är vana vid att utveckla. I Helsingborg gjorde vi HBG Works som en innovationsstöttningsplats dit man kan vända sig för att få hjälp för sina agila projekt. Vi har också varit noggranna med att ha gemensamt språk och system, så att alla vet vad innovation är och alla vet hur man tar det vidare.   

Vad tittar ni på framöver?

– Resan tar ju inte slut här, utan nu vill vi ta nästa steg. Vi har satsat mycket på cybersäkerhet vilket är otroligt viktigt i dagens läge. Vi ska också bygga en smart stad där vi byter ut 35 000 ljuspunkter och lyktstolpar och bygger ett smart IoT-nätverk. Vidare investerar vi i dataplattformar så att vi mer systematiskt kan använda data från olika verksamheter, med hjälp av AI. Och parallellt arbetar vi med att samverka med andra kommuner. Då blir det viktigt med öppen källkod, och det har vi för exempelvis roboten Lajban så att 20 andra kommuner kan återanvända precis samma lösning. Den typen av skalbarhet känns otroligt spännande och viktigt så att kommuner kan förflytta sig snabbare tillsammans.