Så vill Arvika uppnå rättvisare bedömning i skolan

– Vårt största fokus just nu är att modernisera våra verksamhetssystem. Detta för att ge lärarna verktyg att hjälpa och bedöma varje elev så rättvist som möjligt, säger Mats Liljedahl, ikt-strateg för Arvika kommuns gymnasieskolor.

Arvika kommun har två gymnasieskolor, Solbergagymnasiet och Taserudsgymnasiet, med totalt 13 olika program. Av förklarliga skäl innebär det många it-system som hanterar såväl elever som skolans medarbetare, och på detta alla lösningar som används i klassrummet.

Här tror Mats Liljedahl att det finns mycket att vinna på att se till att rätt information, om rätt elev, når läraren vid rätt tidpunkt.

– Lärare ska lättare kunna få information om var respektive elev befinner sig. På så sätt kan undervisningen bli mer individbaserad vilket i slutändan gynnar eleven, säger han.

Ett-till-ett har sina utmaningar

Att en skola erbjuder varje elev varsin enhet, dator eller platta, är i sig inget nytt. Men paradoxalt nog har det kommit att förändra undervisningsmiljön på så sätt att det kan försvåra för läraren att bedöma eleverna.

Exempelvis visar forskning från Mittuniversitetet hur elever tar hjälp och plagierar varandra under individuella inlämningsuppgifter, bland annat genom att byta datorer med varandra.

Det kan också vara svårare för en lärare att få en korrekt överblick när elever gör grupparbeten digitalt, än tidigare när det fanns fler analoga inslag.

– Läraren måste kunna bedriva sin myndighetsutövning och bedöma respektive elev för sin insats i en grupp. Samtidigt är grupparbeten ett viktigt inslag i undervisningen och en viktig träning för arbetslivet, som läraren också ska stötta inför. Det är en utmaning för både elever och lärare att hantera de här motstridiga kraven.

Utvecklingsskuld och nationella prov

Mats Liljedahl tror att skolan och andra delar i det offentliga Sverige på det stora hela har en sorts utvecklingsskuld: det finns mycket teknik att använda men man har ännu inte kommit fram till hur den används på bästa sätt.

Ett sätt att bli bättre på den punkten stavas samverkan, och därför välkomnar Mats Liljedahl att nationella prov har tvingat skolor till en sorts gemensam digital satsning, och att alla i hela Sverige, oavsett kommun, måste förhålla sig till samma regelverk.

– Det har vi inte haft tidigare. Det har varit ett ganska stort tekniskt jobb, men det kommer att komma standarder. Nationella provet har fått oss att arbeta lite mer som våra nordiska grannländer som är bättre på nationella satsningar överlag. Ibland blir det extremt plottrigt för oss här i Sverige, säger han.