AI och SOC säkrar vägen framåt för Skogsstyrelsen

Skador på skogen kostar årligen Sverige miljardbelopp. Av dessa skador står skadade träd för sin beskärda del, vilket ofta beror på granbarkborrar men även till exempel svampen törskate och almsjuka. För att minska kostnaderna satsar Skogsstyrelsen på en kombination av AI, kartlager och drönare.

Liknande teknik testar Skogsstyrelsen även gällande kolbottnar, en av de vanligaste kulturlämningarna i den svenska skogen.

– Med hjälp av ny teknik, data från laserskannad skog och artificiell intelligens, har 100 000 kulturlämningar som tidigare inte var kända hittats i svenska skogar. Dataunderlaget kan därmed bidra till att minska risken för skador eller påverkan vid exempelvis skogsbruk eller utbyggnad av infrastruktur.

– Den här kunskapen och informationen delar vi även med andra länder som har relativt likt klimat och ligger långt fram på AI-området, säger Johnny Hermansson, gruppchef drift/support på Skogsstyrelsen.

Dubbla speglade datahallar

Nytt på myndigheten är även sättet hur de hanterar data. Tidigare hade Skogsstyrelsen två datahallar varav en endast var backup. Nu kör Skogsstyrelsen tre datacenter varav en endast är backup medan två är dubbla speglade hallar.

– Om något skulle gå fel kunde det tidigare ta veckor innan vi var i drift igen. Nu kör vi halva lasten i varje hall, om vi tappar en av dem är vi uppe i full drift på bara någon minut. Det ökar tryggheten, säger Johnny Hermansson.

Ny SOC-tjänst

För att ytterligare öka tryggheten tittar Skogsstyrelsen även på att förstärka it-säkerheten med en ny SOC-tjänst (Security Operations Center). Myndigheter som Skogsstyrelsen har numera krav på incidentrapportering, krav som kan vara svåra att uppfylla utan central loggning. 

– Med SOC får vi koll på när angrepp sker och kan korrelera loggar. Vi gör mycket på säkerhetsområdet även idag men då kommer allt bli mer samlat, säger Johnny Hermansson.

Hur ser ni som myndighet annorlunda ut om 24 månader?

– Då är vi förhoppningsvis mer i molnet. Jag hoppas att den regulatoriska knuten som funnits på molnområdet har löst sig tills dess. I dagsläget kör vi bland annat tidigare nämnda AI-lösningar i Azure, men det är väldigt avskalat, helt utan personuppgifter och bygger på öppna data med spridningstillstånd från Lantmäteriet, säger Johnny Hermansson, och fortsätter:

– Vi kör även en avskalad variant av Teams sedan i januari begränsat för större möten eller utbildningar samt möten med externa deltagare. Men i och med att allt fler arbetar hemifrån skulle det underlätta om vi kunde använda oss av en molnbaserad samarbetsplattform fullt ut, där man kunde få tillgång till samma data oavsett var man befinner sig. Vi hoppas och tror att det är möjligt om några år.