AI, IoT och öppna data gör Södertälje hållbart

Ett nytt projekt som kretsar kring öppen data är öppna kommunfakturor.

– Vi och en handfull andra kommuner levererar nu våra fakturor som öppna data. Det är standard i många delar av världen men inte i Sverige, än. Men nu kan alla se vad vi på kommunen gör med våra pengar. Detta ökar transparensen och förhoppningsvis även förtroendet från våra medborgare, säger Anthony Mc Carrick, digitaliseringsstrateg i Södertälje kommun. 

– Det ska dock sägas att det är enbart metadata som publiceras, inte faktiska fakturabilder och publiceringen sker enligt nationell specifikation.

Just transparens är något som står högt på kommunens agenda. I ett annat projekt arbetar Södertälje med blockkedjeteknik för att kunna få till en mer spårbar återvinning. 

– Till hösten kickstartar vi ett projekt där vi ska använda blockkedja för att ge förutsättningar för en hållbar spårbar återvinning, det vill säga en transparent återvinningskedja som visar ursprung och miljöeffekter.

Smarta papperskorgar

Sedan en tid tillbaka använder Södertälje även uppkopplade papperskorgar, vilket ska göra att papperskorgarna töms vid behov, inte på rutin. I dagsläget finns 170 smarta papperskorgar i kommunen, och arbetet går hand i hand med att man ständigt vill leverera en bättre service till medborgarna och de anställda i kommunen.

– Som privatperson lever du mycket i realtid, där du på nätet exempelvis kan följa dina nya skors väg ända från lagret till din upphämtningsplats eller Instabox.

– För att vi inom offentlig sektor ska vara relevanta framåt behöver vi arbeta mer med realtidsdata.

Sopstationer, textilbehållare och återvinningscentraler

Och här var papperskorgarna bara början. Södertälje satsar nu på IoT för en ökad hållbarhet inom fler områden, där ett är sensorer för textilbehållare.

– Om du som medborgare vill ta ett hållbart ansvar och slänga gamla kläder i en textilbehållare som är full, vad gör du då? Du kanske slänger det i närmaste papperskorg istället. Därför sätter vi in sensorer i behållarna och lägger ut det som öppen data, på så sätt kan alla se om de är fulla eller inte.

– Dessutom kan företaget som är ansvarigt behovstömma behållarna istället för att åka dit en gång i veckan. 

Liknande planer finns även vid återvinningscentraler och sopstationer.

– På sopstationer kan folk ibland slänga en hel del saker på fel ställen, gamla tv-apparater exempelvis. Här testar vi kameror med inbyggd bildigenkänning som kan känna igen när saker slängs där de inte ska slängas. Förhoppningsvis kan det hjälpa oss att minska den olagliga dumpningen och hålla det mer rent. 

– Och genom historisk data och realtidsdata via sensorer ska du kunna se om det är kö vid din återvinningscentral. Då kan du åka dit någon annan dag eller tid. Vi vill kunna leverera en service som underlättar för våra medborgare att göra hållbara val, och här har lösningen med papperskorgarna fått ringar på vattnet genom andra liknande lösningar.

Var får ni som kommun er digitaliseringsinspiration ifrån?

– Vår omvärld, det kan vara Stavanger, Helsingborg, Rwanda eller Singapore, you name it. Många digitala frågor är globala.

Hackaton med deltagare från 15 länder

Ett bevis på att många digitaliseringsfrågor är globala är hackatonet som Södertälje anordnade i februari, enligt Anthony Mc Carrick. Där deltog personer från 15 länder, bland annat Kenya, Rwanda och USA, som under 24 timmar jobbade med att hjälpa i Södertälje i deras digitaliseringsresa.

– En av de tre pitcharna som vann handlar om hur en rörelsehindrad person, med hjälp av öppen data och IoT, lättare ska kunna röra sig från punkt A till B, utan att exempelvis behöva gå in i gatukanter. En sorts Google Maps för rörelsehindrade.

– Den här lösningen är inte heller specifikt lämpad för Södertälje utan kan lätt skalas globalt, vilket känns superhäftigt. Många samhällen i världen är ganska lika, och det är även våra utmaningar.