Utbildningschefen: It-branschen behövs i grundskolan

– I Knivsta har vi flera olika utmaningar. Dels är vi en mycket snabbt växande kommun med en demografi som består av många barn och unga. Sedan har vi en samhällsutmaning i hela landet, där vi vet att andelen av framför allt äldre kommer att öka markant, och det kommer att kosta en hel del. Skatteintäkterna kommer inte öka i motsvarande grad och det innebär bland annat att vi behöver genomföra utbildning på nya och annorlunda sätt, säger Tapio Liimatainen, utbildningschef i Knivsta kommun.

Hur gör man det?

– Vi måste se bortom en klass, ett klassrum, en lärare och börja titta på vad samhället behöver. Vad behöver näringslivet och kommunerna för kompetenser och hur kan vi samverka kring det? Hur kan it-branschen bli en del av det här? Vi vet att it-branschen saknar 70 000 medarbetare, bland annat it-tekniker, inom två år. Den andelen kommer inte minska under överskådlig tid. Samtidigt har vi inte så många sökande till de här programmen på gymnasiet som vi önskar. När man väl kommer till universitet eller högskola har många gjort sitt vägval.

– Vi behöver samverka mycket, mycket mer med it-branschen för att få in den här kompetensen i grund- och gymnasieskolan. Om vi backar knappa fem år hade vi skolan duktiga och kompetenta mattelärare. Sedan förändrades läroplanen och programmering blev en del av matteundervisningen. Plötsligt var de duktiga lärarna ganska inkompetenta.

– Den generella kompetensnivån sjönk men vi kan inte avsätta en lärare ett halvår i taget för att utbilda dem. Här skulle it-branschen kunna kliva in och undervisa eleverna inom just det här området. Dels kommer eleverna attraheras av att det kommer in en ny kompetens. Det blir lite av ett idolskap, som kan bidra till att eleverna drar sig åt det här hållet i valet av utbildning.

– En annan aspekt av det här är att skolan inte kommer få mer pengar. Då skulle it-branschen kunna sponsra med de här timmarna, som över tid blir hjälp till självhjälp. Annars sitter de och väntar på att få ut färdigutbildade medarbetare som de kan anställa. Men jag tror att de behöver kliva in mycket, mycket tidigare för att få den kompetensförsörjning som de behöver.

Ser du fler fördelar med ett sådant samarbete med it-branschen?

– Allting hänger ihop. Vi har en lärarutbildning som inte aktivt driver digitalisering som en del i fortbildningarna. Det är ett jättedilemma. Utvecklingen går så fort att det är svårt för en lärare att hålla sig ajour inom alla aspekter av sitt ämne. Här tänker jag att vi skulle kunna hitta nya samverkansformer som gynnar båda parter. Framför allt gynnas våra barn och elever i det långa loppet.

Hur jobbar du med de här utmaningarna?

– Det handlar om att försöka lyfta perspektiven och tillsammans med alla skolledare blicka framåt, kanske mot 2040. Hur ser samhället ut då? Hur får vi kommunpolitikerna att gilla de här tankarna? Vi behöver också samverka med andra delar inom kommunen. Vi har en näringslivschef som är intresserad av de här frågorna och vill att näringsliv och kommun ska ha ett nära samarbete. Det handlar om att vi tillsammans behöver bli en helhet och inte separata delar som sköter sin lilla fråga på sin kant, säger Tapio Liimatainen.