It-chefen om baksidan med dagens upphandlingar

Jonas Florén, digitaliserings- och it-chef, Landskrona kommun. Foto: Fredrik Kron/Voister

Landskrona har, som många andra kommuner, behövt ta ställning till och utvärdera sitt arbete med molntjänster. För digitaliserings- och it-chefen Jonas Florén stjäl dessa utvärderingar mycket tid och resurser från något han ser som en viktig nöt att knäcka: att försöka utveckla smartare sätt att kravställa upphandlingar på.

– Jag är stolt över den resan vi har gjort, där vi har gått från att vara en traditionell it-avdelning, till att arbeta mycket mer med digitaliseringsfrågorna. Och att vi har börjat brygga broar in mot verksamheterna på ett sätt vi inte gjorde tidigare, säger Jonas Florén, digitaliserings- och it-chef, Landskrona kommun.

Vad krävdes för att ni skulle lyckas med den resan?

– Flera förändringar. Vi har gjort en organisationsförändring för att få mycket tydligare strukturer och satsningen från ledningen på att vi ska driva digitaliseringsfrågor har blivit större, både i förvaltningarna och i bolagen i hela staden.

Hur angriper Landskrona frågan om juridik och molnet?

– Vi var ju redan inne i Office 365 när detta blev en tydligare fråga, och har försökt hantera den situation som råder. Vi har gjort alla typer av bedömningar som ska göras, både med vår juridiska avdelning och med it-experter, och också tagit hjälp av våra leverantörer för att försöka hitta en balans. Och det blir lite fel fokus för oss. Vi blir tvungna att fokusera på det som ska vara vår plattform istället för kunna lägga tid högre upp i värdekedjan. Vi får lägga tid på fel saker, känns det som.

 Vad skulle du vilja lägga tid på istället då?

– Jag skulle vilka jobba mycket mer förvaltningsnära och titta mer på de typer av applikationer och lösningar som behövs ute i verksamheterna. Jag skulle vilja nå en situation där vi har mer konkurrens för de systemleverantörer vi har mot förvaltningarna, för idag är det lite så att vi inte har den konkurrensen som hade behövts. Vi hade gärna hittat andra typer av lösningar där.

Hur är det begränsande för er, menar du?

– Det finns flera olika begränsningar. Till exempel är marknaden relativt begränsande. Det finns 290 kommuner som vill köpa ett omsorgssystem, vilket innebär att det är relativt få leverantörer som jobbar på den marknaden. Sedan tror jag att vi måste arbeta vidare med sättet som vi jobbar med offentlig upphandling på. När vi går in i en offentlig upphandling tittar vi väldigt mycket på hur andra kommuner har gjort, och så försöker vi koka ihop någon egen soppa av detta. Men det är ju inte säkert att de kraven som en annan kommun gjorde för två år sedan är aktuella fortfarande. Man skulle egentligen vilja se en mer öppen marknad som jag är van vid från näringslivet, där du inte bara tittar på bör- och skallkrav eller pris, utan du tittar bredare efter vilket som är strategiskt rätt, och rätt väg att gå. Har du då inte en tydlig konkurrens som fungerar på en marknad, får du inte den effekten.

Om dina idéer blir verklighet, vad hade det bidragit till hoppas du?

– Lagen om offentlig upphandling är ju där, och vi måste förhålla oss till den, men däremot borde vi kunna arbeta om sättet som vi gör upphandlingar på. Att vi inte bara tittar på bör- och skallkrav utan mycket mer på funktion och behov och fokusera på dem i upphandlingen istället. Det kanske är jobbigare att jobba fram en sådan upphandling, men jag tror att vi hade uppnått bättre resultat, och bättre effekt för kommunens medborgare.

Landskrona stad om 12-18 månader, var är ni då?

– Vi har gått väldigt mycket från att fokusera på en basinfrastruktur och jag hoppas att vi kan jobba ännu närmare förvaltningarna och titta mycket mer på innovationsfrågor. Kompetensförstärkning och digital mognad är andra bitar vi skulle vilja arbeta med tillsammans med förvaltningarna. Vi är på väg men vi har fortfarande en bit kvar att gå.

14 juni 2022Uppdaterad 2 oktober 2023Reporter Tim LefflerOffentlig upphandlingFoto Fredrik Kron/Voister, Adobestock

Voisters nyhetsbrev

Rekommenderad läsning