Google-chefen Johan Erikssons fyra grundbultar för lyckad innovation

Under eventet Lösningar för Offentlig Sektor 2022 pratade Johan Eriksson, Head of Specialists på Google, om ledarskap för långsiktigt hållbar innovation. 

För att lyckas navigera i den ständiga förändringsresan vi befinner oss i finns det fyra grundbultar alla verksamheter måste ha med i sitt arbete. Dessa är:

1. Sätta en kompass
2. Mäta vad man vill uppnå
3. Lära och innovera
4. Leda. 

Användare som kompass

Kompassen får aldrig vara en lösning, en avdelning eller dylikt utan den måste alltid vara användaren, brukaren eller medborgaren. Här finns det en stor skillnad mellan att vara användarcentrerad och att vara besatt av användaren, menar Johan Eriksson, som själv räknar sig till de sistnämnda. 

– Ett exempel: Jag ansöker regelbundet jobb på Google under olika namn. Det har gjort att vår HR-avdelning är trött på mig och har bett mig sluta. Då svarar jag: “Självklart kommer jag aldrig sluta söka jobb på Google, så länge jag jobbar på Google. Vem ska annars se oss utifrån och skicka 12 punkter feedback till er?” Det är att vara besatt av användaren, snarare än att vara användarcentrerad.

– Personer som inte – en gång i veckan – spelar användare eller brukare hos sig själva kommer förr eller senare kämpa med att fatta rätt beslut för verksamheten. Teknik är värdelöst, det enda som betyder något är att göra saker bättre för människor, därför måste användaren vara kompassen. 

Här gäller det också att sätta rätt referenspunkter ur användarnas perspektiv, och dessa behöver inte finnas inom samma sektor som en själv.

– Om jag träffar kommun X och frågar: “Vilka jämför ni er med?” så kan jag få svaret: “Kommun Y”. Det är helt poänglöst därför att en person kan ändå inte bo i två kommuner samtidigt. Kommunerna behöver jämföra sig med vad deras medborgare ser som bra tjänster. Det måste vara referenspunkten. 

Och vad vill då användaren eller medborgaren ha? Jo, de vill ha två saker: relevans och smidighet.

– Ett exempel är Lemonade, USA:s snabbast växande försäkringsbolag, skapat av två ingenjörer som aldrig jobbat med försäkringar. Där tar det 90 sekunder att bli försäkrad efter den initiala kontakten och tre minuter innan pengarna är på banken. Där är användaren kompassen. 

Överallt där det finns friktion, finns det utrymme för konkurrens och alternativa lösningar, menar Johan Eriksson. 

– Det finns massvis av stora företag som utvecklar krångliga lösningar som ingen vill ha. Och det är inte för att de är tröga, utan för att de har lurat sig själva till att tro att de är besatta av användaren, medan de i själva verket endast är användarcentrerade. 

Mäta och ersätta

Nummer två handlar om att alla verksamheter behöver mäta och ersätta det man faktiskt vill uppnå. Sätt upp KPI:er (Key performance index) på vad verksamheten ska optimera mot och ersätta för. 

– Resten av allt man mäter är bara metrik som man inte ska optimera mot. Dock ska man ha koll på det också för det kan hjälpa till att förklara varför det övergripande målet går upp eller ned. 

– Men om vi inte ersätter det vi vill uppnå kommer vi inte ha råd att lyckas. Fundera på hur ni mäter er verksamhet, har ni råd att lyckas? Är det tydligt eller har ni fler än en sak ni optimerar mot, och hur ser då prioriteringsordningen ut? 

Släpp sargen gällande lärande

Den tredje delen handlar om att lära och innovera. I en värld som förändras hela tiden är den enda långsiktigt hållbara strategin för alla verksamheter att lära sig saker åtminstone lika snabbt som världen förändras, och att omsätta lärdomarna i relevant innovation.  

– En stark ledare, budgetkontroll, en fantastisk tjänst – allt har ett bäst före-datum. Det enda som inte har det är livslångt lärande och innovation. Om jag frågar dig vad du ska lära dig nästa vecka och du inte har något svar, innebär det att du lämnar ditt lärande åt slumpen. 

Här menar Johan Eriksson att vi måste släppa sargen och hitta en komfortzon i ständig förändring, istället för en komfortzon i något statiskt. 

– Inget är statiskt och det behöver vi inse. Gällande lärande är två saker viktiga att känna till: Man kan lära sig vad man vill, man föds inte till ekonom, tro det eller ej. Och lärande sker inte automagiskt, utan du måste medvetet lära dig nya saker. Man blir inte en bättre chef bara för man jobbar som chef – det är därför atleter har coacher. 

– Fyll din tid med roliga sätt att lära dig på. Som exempel har jag under några år hållit på med månadslunchen. Varje månad går jag på lunch med en person som jag inte känner men som kan väldigt mycket om ett visst ämne. Varje månad får jag en hel livserfarenhet sammanfattad över en lunch på 90 minuter, och nästan alla personer jag frågar säger ja. 

Men det finns egentligen otaliga sätt att lära sig nya saker på, alla sätt är bra. Det viktiga är att addera lärande i ens dagliga liv, menar Johan Eriksson. 

– Det minsta du kan göra är att boka in tio minuter lärande som en återkommande del av din kalender varje vecka. Sluta aldrig. Hitta sätt som du tycker är roliga att lära dig på. Lärande är inte en plikt, utan ett nöje.

Omsätta lärandet till innovation

Lärandet måste också omvandlas till innovation, och för att detta ska ske krävs bland annat psykologisk trygghet. Detta handlar om att skapa ett klimat där alla vågar ifrågasätta saker, säga vad de tänker på och presentera idéer.  Motsatsen till detta kallas hippo-syndromet där alla håller med den högst uppsatte personen i rummet om vad hen tycker. 

– Ett enkelt sätt att driva innovation är att ställa mycket frågor, inte minst till dig själv. För när du ställer frågor visar du att det är OK att inte sitta på alla svar. Vi har forskat mycket på det här och sett att psykologisk trygghet driver effektivitet i team mer än någonting annat vi har hittat. Och denna trygghet infinner sig när vi ställer mycket frågor. 

För att frigöra tid för välmående, lärande och innovation måste vi även vara besatta av att automatisera allt som kan automatiseras. 

– På Google har vi 2x-vanan, när vi behöver göra samma sak två gånger eller mer tar vi time-out, samlar teamet och försöker automatisera bort det. 

Leda utvecklingen, inte följa den

Och sist men inte minst handlar en lyckad förändringsresa om att leda. Vi behöver vara en ledare av utvecklingen, inte en följare. För att nå hit krävs ett dynamiskt tankesätt där man är med på premissen att förmåga, intelligens och kunskap kan utvecklas. Det statiska tankesättet måste bort. 

– Vår hjärna, våra kroppar och våra personligheter är plastiska. Allt kan utvecklas. Om vi väljer ett innovativt, dynamiskt tankesätt och slutar skylla ifrån vår uteblivande innovation på diverse försvårande omständigheter blir det lättare att säga sanningen. 

– Att säga “jag har inte tid” är 100 procent av fallen en lögn. Vi väljer bara att inte prioritera det. Och det är först när vi säger sanningen till oss själva som vi kommer att göra val som vi vågar stå upp för.

– Summa summarum: Sätt användaren eller invånaren som kompass, mät och ersätt vad ni vill uppnå för att ha råd att lyckas, lär och innovera och ha ledarskapet för att leverera på det här. 

Som avslutning skickade Johan Eriksson även med några tankar och funderingar till publiken. 

– Äger ni er tid eller gör någon annan det? Som exempel börjar jag alltid mina jobbdagar med mina egna topp tre-prioriteringar, innan jag läser mejlen. Börjar jag med att läsa mejlen tappar jag min kognitiva energi relativt snabbt och jag startar dagen med någon annans prioriteringar. Det är aldrig bra. 

– Och ställ dig frågan: Vad skulle du göra imorgon om du hade obegränsat med mod? Välj en sak och se till att ha gjort det inom två veckor. Om du inte har gjort det om två veckor måste du säga upp dig.