Så kan skolan dra nytta av pandemins distansundervisning

Tomt Klassrum Och Katarina Nyström Skolverket

Katarina Nyström, undervisningsråd på Skolverket.

Minst fyra av fem elever på gymnasiet eller högstadiet har haft distansundervisning under covidpandemin, enligt en ny studie från SCB. Det har inneburit stora utmaningar för elever och lärare men även nya arbetssätt som svensk skola kan dra nytta av framåt, menar Katarina Nyström på Skolverket. 

Undervisning på distans har inneburit utveckling av nya undervisningsformer och arbetssätt och även om såväl elever som lärare vittnar om att eleverna lär sig bäst i skolan så är den här nya verktygslådan något svensk skola kan dra nytta av framåt. Inte minst för att öka möjligheterna till individanpassning och stöd, säger Katarina Nyström, undervisningsråd på Skolverket. 

Stor skillnad gymnasium och högstadium

Minst fyra av fem elever på gymnasiet eller högstadiet har haft distansundervisning under pandemin, men mängden har varierat mellan olika åldrar, enligt en studie från SCB.

På gymnasiet var omfattningen störst under vårterminen 2020. Bland gymnasieeleverna som haft undervisning på distans var medianvärdet tolv veckor när tiden räknas samman. Under hösten 2020 sjönk det till tre veckor och under vårterminen 2021 var medianvärdet sju veckor.

Detta är en stor skillnad mot högstadiet. Under vårterminen 2020 hade bara sju procent av eleverna i högstadiet undervisning på distans. Därefter ökade det rejält, under våren 2021 var motsvarande andel ungefär 80 procent.

Utmaningar för lärarkår

Trots att Sverige kommer ur pandemin med en ökad digital kompetens så har distansundervisningen inneburit stora utmaningar för Sveriges lärarkår och elever, menar Katarina Nyström. 

Det finns exempel på arbetssätt som många skolor har valt att ta med sig framöver, bland annat föräldramöten på distans.

Det har funnits utmaningar med undervisning på distans som har påverkat många elevers lärande och mående negativt och inneburit en ökad arbetsbelastning för många lärare. 

Samtidigt har det varit tydligt vilken kraft det har funnits att helt ställa om skolans verksamhet och kunna bedriva undervisning under en extraordinär situation. För vissa har den ökade flexibiliteten också varit positiv och det finns exempel på arbetssätt som många skolor har valt att ta med sig framöver, som exempelvis föräldramöten på distans och en utvecklad användning av skolans teknik i undervisningen.

Vad är den största skillnaden i skolans tekniska kunskaper nu jämfört med innan pandemin?

Pandemin har inneburit ett steg framåt för skolans digitalisering. Detta eftersom digitala verktyg och läromedel varit en absolut förutsättning för undervisning. Det är dock för tidigt att säga vilka förändringar som kommer att leva kvar efter pandemin eller hur dessa kommer att påverka undervisningens kvalitet, avslutar Katarina Nyström. 

19 april 2022Uppdaterad 2 oktober 2023Reporter Fredrik AdolfssondigitFoto Mostphotos, August Brandels

Voisters nyhetsbrev

Allt om digitalisering, branschens insikter och smartare teknik.

Rekommenderad läsning

Stäng