Örebros recept för en bättre skola

– I min roll tittar jag på var vi kan vara om fem år i skolan, och inte så mycket om vad vi gör just idag. I Örebro har vi sedan den första maj 2021 gått från it-avdelningar till digitaliseringsavdelningar, för att understryka att det handlar om en stor förflyttning, med stöd av it, säger Olle Melén, digitaliseringsledare, Örebro kommun.

De nya digitaliseringsavdelningar är tre till antalet, med utbildning, social välfärd och samhällsbyggnad som de tre kärnområdena som riktar sig mot medborgarna.

Tre resor för skolan

Olle Melén ansvarar för utbildningsområden och delar i sin tur in skolans utveckling i tre olika resor: teknikresan, funktionsresan och kulturresan.

Teknikresan handlar systemval och vilka integrationer kommunen ska ha. Funktionsresan handlar om vilka effekter kommunen vill att digitaliseringen ska ge. Det kan till exempel handla om att hitta effektiviseringar i administrationen för att lösgöra tid så att pedagoger får mer tid för sina elever.

Den tredje resan handlar om kulturen, det vill säga att lyckas implementera på ett sätt så att personalen blir bekväm i att använda verktygen och så att lösningen får den utväxling som det finns potential till.

Och precis som så många andra slår Olle Melén ett slag för att digitaliseringen är något som måste ägas och drivas av verksamheterna.

– Digitalisering är verksamhetsutveckling som möjliggörs av smarta, tekniska verktyg. Mitt drömscenario är att verksamheten har en funktion som de skulle vilja utveckla och går till it med det. It-medarbetarna ska vara bästa på att bygga nät och flytta data och hjälpa till med det tekniska, säger han.

Skolan ska hänga ihop

En viktig skolfråga handlar bland annat om hur skolan hänger ihop, från förskola till gymnasiet och komvux. Olle Melén förklarar att den kanske mest centrala punkten handlar om att få ihop ledning och styrning så att språket och budskapet och blir gemensamt för Örebros över 60 skolor.

Hittills har det bland annat inneburit en stor implementation med en ny, standardiserad närvarohantering, där schemaläggning och andra administrativa uppgifter sköts på ett enklare sätt.

Den senaste satsningen är en digital lösning som strukturerar arbetet för det som kallas elevhälsan.

– Det handlar om den dokumentation som behöver göras om något händer med en elev eller om en elev gör något i skolan som vi är ålagda att rapportera kring. Det kan handla om alltifrån att panga en ruta till allvarliga saker som kränkningar. Där gör vi nu en stor implementation som ska göra det lättare att hantera och följa upp sådana ärenden. Fram till idag har sådant delvis hanterats med papper och penna i stora pärmar.

 Var är ni om fem år?

– Då har vi en stor samstämmighet i våra pedagogiska och administrativa processer, kopplade till olika it-stöd. Vad gäller själva undervisningsförhållandena tror jag något att det är något som alltid går i cykler. Ett tag kan den vara mer katederorienterad, för att sedan blir kollaborativ, till att sedan bli mer individbaserad. Det finns lika många digitala matematikverktyg som klassiska matteböcker, och olika ingångsvärden till respektive undervisningsform beroende på hur ett land ser ut och väljer att lägga upp sin skolpolitik. Det viktiga är att de digitala satsningar som direkt rör själva undervisningen, implementeras i den takt som verksamheten har möjlighet att ta emot det.