Så måste offentlig sektor lösa molnfrågan

Dagens samhälle anordnade i veckan eventet Digitalisering i offentlig sektor (DIOS) där två av huvudämnena var offentlig sektors molnanvändande och hur Sverige till 2025 ska bli bäst i världen på att ta tillvara på digitaliseringens möjligheter.

En av deltagarna var Patrik Sundström, CDO på SKR, som menar att diskussionen kring molnet ibland kan handla för mycket om samarbetsplattformar som Teams, och för lite om hur vi möter framtidens utmaningar, hur vi effektiviserar verksamheter och säkrar servicen till invånarna.

– Den här frågan handlar inte om videomöten utan om samhällsbyggnad och utvecklingen av smarta städer. Den handlar om hela digitaliseringen för skolan, socialtjänsten, hälso- och sjukvården och omsorgen.

– Kommuner och regioner har inte lyxen att bli så begränsade att frågan ska få handla om Teams, utan invånare och patienter behöver få stöd och bästa möjliga vård varje dag. Vi ska ställa om från en relativt reaktiv offentlig sektor till en proaktiv, datadriven sektor där det fattas smarta beslut. 

Från kommunhåll och på plats för att diskutera frågan var även Per Brogevik, digitaliseringsdirektör i Örebro kommun.

– Vi kommer få fler medborgare som kräver mer service, men våra skatteintäkter minskar. Molntjänster är ofta anpassade för att bygga lösningar för fler med färre resurser, så vi är beroende av molnet framöver. Dock ska vi såklart inte tumma på säkerheten, men vi vill gärna ha besked kring vad vi får och inte får göra.

Fokus på juridiken, inte tjänsterna

Och säkerhet handlar heller inte bara om en sak, utan det innefattar bland annat driftsäkerhet, informationssäkerhet och patientsäkerhet. Många perspektiv ska vägas samman. Här behöver man i den offentliga debatten vara varsamma med vilka ord som används, menar Patrik Sundström på SKR.

– Det är inte självklart att molntjänster som pekats ut som osäkra inte är säkra. Experterna vi pratar med anser att amerikanska molntjänster ligger i framkant gällande säkerhetsåtgärder. Dock har de en inbyggd osäkerhet på grund av ett oklart rättsläge, men då är det ju juridiken vi ska fokusera på, inte tjänsterna i sig.

Därför behöver regeringen se till att Sverige inte sätter upp fler hinder än vad andra europeiska länder gör, menar han.

– Vi ska ha samma möjligheter. Sen är ju det här en geopolitisk säkerhetsfråga så själva lösningen behöver ske mellan EU-kommissionen och USA i det här fallet, men även med Kina, Indien med flera.

– Vi på SKR hör i princip ingenting från svenska regeringen. Är vi på väg att hitta en lösning? Just nu lämnas välfärdssektorn i sticket, det är svårt för våra kommuner och regioner att veta vad de ska förhålla sig till när de ska investera.

Per Brogevik i Örebro kommun håller med om att det är en svår situation för kommunerna. För att komma vidare förespråkar han nya sorters samarbeten.

– Vi behöver mer samarbete på högre nivå som SKR och Inera kan vara en del av. Vi behöver även samverka mer över kommungränser, därför att det är komplexa frågor som är svåra att lösa för en enskild kommun. Många kommuner har inte musklerna för att hantera det här, och då blir det lätt att man väljer de enklaste lösningarna. Då får vi definitivt inte ut de positiva effekterna av digitaliseringen.

Skillnader mellan näringsliv och offentlig sektor

Enligt Ingela Lidén, förvaltningschef digitalisering IT och MT, Region Skåne, finns även en skillnad i riskbenägenhet mellan privat och offentlig sektor. Hon började för åtta månader i sin nya roll och kommer närmast från näringslivet, där man ofta är lite mer benägna att ta risker.

– Om risken är 0,03 procent kör man i näringslivet, i offentlig sektor måste risken vara 0,0. En risk som är lika med 0 finns inte. Det gör det svårare för oss beslutsfattare och politiker att säga ja. Här tar saker också mycket längre tid att genomföra, det ska alltid in en andra åsikt, vilket kostar mycket skattepengar.

– Sedan ska detta inte missförstås, det är självklart jätteviktigt med invånares och patienters integritet och att vi förhåller oss till lagarna som finns. Men det är inte bra när projekt och utveckling tar för lång tid.

Krävs en tempoökning 

2025 ska Sverige vara bäst i världen på att ta tillvara på digitaliseringens möjligheter. Om det ska bli verklighet behövs rejäla ambitionshöjningar från både stat, kommun och region, enligt Patrik Sundström.

– Det finns nästan inga andra moderna länder som har lika goda förutsättningar som Sverige. Men vi har det lite för bra, så vi ökar inte investeringstakten och tar sista klivet. Digitalisering måste vara en politiskt prioriterad fråga, därför att det handlar om samhällets utveckling. Tittar vi i framgångsrika länder som tagit utvecklingskliv är det presidenter som frontar frågorna, säger Patrik Sundström.

– Vi kommer inte ha människor så det räcker till inom offentlig sektor. Därför är det förvånande att de flesta nationella politiska reformer handlar så mycket om fler händer och fötter till välfärdens verksamheter, men så lite om stöd till omställning för smartare arbetssätt.

Kommer tempoökningen som krävs till 2025 att bli av, Ingela Lidén?

– Jag tror absolut att det kommer att ske en tempoökning. Här behöver vi inom offentlig sektor även bli bättre på att visa vilka effekter som digitaliseringen ger för våra invånare men även hur det underlättar arbetssituationen för våra läkare och sjuksköterskor och alla andra som jobbar inom offentlig sektor.