Öppen utveckling och bättre upphandlingar: så ska Sverige lyckas

– Digitalisering är inte något värdeneutralt, utan något som ska pressa verksamheten mot en viss riktning. Det ska ägas av verksamheten och behöver vara demokratiskt och politiskt förankrat. I Sverige har vi varit duktiga på att datorisera, men vi är sämre på att digitalisera, säger Johan Magnusson, professor vid Göteborgs universitet och forskare vid Swedish Center for Digital Innovation, SCDI, i Göteborg, på Internetstiftelsens årliga event Internetdagarna under spåret Digitalisering i offentlig sektor: så lyckas vi.

Sverige halkar efter

EU-kommissionens omfattande undersökning eGovernment Benchmark mäter den digitala mognaden i olika offentliga tjänster utifrån ett användarperspektiv och jämför länderna i.

I den senaste jämförelsen halkar Sverige efter på alla fyra fokusområden. Dessa rör användarfokus, transparens, rörlighet över gränserna och viktiga förutsättningar.

Teams inte digitalisering

Johan Magnusson definierar digitalisering som ”en metod för verksamhetsutveckling där digitala lösningar används för automatisering eller innovation”, och menar att det är ett sätt att se på digitalisering som de allra flesta kan ställa sig bakom.  

– Att börja använda Teams är inte digitalisering. Att lägga ut PDF-dokument på sina hemsidor och mäta trafiken för nedladdningar är inte att skapa e-tjänster.

Effektivisering är inte innovation

Samtidigt som Sverige säger sig vilja bli bäst på att använda just digitaliseringens möjligheter till år 2025, påpekar Johan Magnusson att den relativt lilla summan om 45 miljoner investeras från statligt håll. Läsningen om hur varje enskilds kommuns satsningar ser ut, är han heller inte imponerad över.

– 600 000 invånare bor i kommuner som inte har ett enda uttalande om digitalisering i sina styrdokument. 1,1 miljon bor i kommuner där digitaliseringsstrategin helt och hållet fokuserar på att effektivisera interna processer. Att göra det innebär enbart att man exploaterar och finputsar gamla förutsättningar. Det är inte innovation.

Digitaliseringen superhöger-politisk

Johan Magnusson beskriver det som att svensk digitaliseringspolitik egentligen är superhöger, och att de flesta investeringar egentligen går ut på att minska storleken på kostymen.

– När man slutat skratta åt att ett rödgrönt styre har realiserat en höger-digitaliseringsstrategi kan man istället nästan börja gråta, för det är många kommuner som kommer att hamna på efterkälken. Jag tror ett av våra största problem är vår självgodhet på området, säger han.

Öppen utveckling och bättre upphandlingar

På frågan om varför digitalisering och det offentliga Sverige inte går hand i hand, svarar han att det dels har att göra med en försvårad lagstiftning kring offentliga upphandlingar där vi är för dåliga på att ställa krav på att äga vår data, dels bristen på initiativ som involverar öppna data och öppen utveckling.

– Det ska vara självklart att vi som använder systemet ska äga vår data och det ska vara självklart att utveckling ska kunna göras med öppna data och öppna API:er. Ett köp av ett system eller plattform ska bara vara en startpunkt att bygga vidare på och den måste vara öppen för innovation. Om vi bara kan lära av varandra i offentlig sektor borde vi kunna ta ledartröjan, säger han.

Fick nog och byggde app

En person som vet hur besvärligt och svårt det kan vara med just en öppen utveckling av en digital lösning vid sidan av den som en offentlig svensk instans använder, i ett försök att komplettera den, är Christian Landgren, programmeraren och föräldern som ligger bakom Öppna Skolplattformen.

På Internetdagarna berättar han om åren 2013-2020, då Stockholms stad totalt kom att lägga nästan en miljard kronor på en skolplattform som Stockholmsföräldrar har beskrivit som ologisk, värre än corona, en portal till en annan dimension och en app som ger magsår.

För cirka ett år sedan började därför Christian Landgren sitt projekt med att skapa en app baserad på öppen källkod, som på ett förhållandevis enkelt sätt anropar originalplattformen och använder de publika data som fanns i den. På så sätt ville han och hans medutvecklare, som alla arbetade frivilligt, erbjuda en enklare hantering för alla föräldrar i Stockholm.

Öppna Skolplattformen polisanmäls

Men Stockholms stad var varken särskilt imponerade eller roade över projektet, och sysslade enligt Christian Landgren med alltifrån oförutsedda uppdateringar till att försöka förvilla och komplicera sin kod.

När detta inte bet, polisanmäldes Öppna Skolplattformen av staden.

– Men vi fick rätt i Kammarrätten. Vi hade ju inte gjort någonting som var brottsligt.

Vill bidra till samhället

Under hösten 2021 öppnade istället Stockholm upp för ett samarbete, men ångrade sig. Öppna Skolplattformen finns dock kvar, och riktar sig nu till andra kommuner, och har bland annat ett samarbete med Göteborg.

– Vi i Stockholm leder i mångt och mycket utvecklingen i Sverige i it-branschen. Det blir en frustration för oss utvecklare och föräldrar när vi ser hur en applikation hade gått att göra så mycket bättre. Vill vi ha ett samhälle styrt av tjänstemän eller ett där vi medborgare kan vara med och bidra och förbättra? Det måste vi fundera på, säger Christian Landgren.