Svenskarna och internet: oro för säkerhet, integritet och undervisning

– Det blir allt tydligare att framtiden är digital, och nu ser vi hur svenskarna flyttar ut allt fler av våra vanor på nätet. Man lyssnar på nyheter i sin smarta högtalare vid frukostbordet, kollar flödet på Instagram eller Facebook på lediga stunder, beställer mat och kläder via nätet, strömmar film och musik och spelar spel, säger Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen.

För varje år som går, blir världen mer och mer digital, och det syns också i hur vi använder digitala enheter och andra prylar i årets upplaga av Svenskarna och internet, en undersökning från Internetstiftelsen, som tittar på just svenskars internetanvändning och digitala mognad.

Till exempel betalar gärna hälften sin resa med kollektivtrafik digitalt och mer än hälften, 60 procent, har en digital brevlåda.

Internets baksida

Men i år har det blivit tydligare att alla åldersgrupper börjar bli osäkra och måna om sin integritet. En av fem avstår aktivt från att använda samhällstjänster eftersom de känns osäkra. Fyra av tio bekymrar sig över hur Facebook och Google hanterar data, och lika många rapporterar att de blivit utsatta för bedrägeriförsök. Var tionde gymnasieelev har blivit utsatt för näthat eller fått stötande bilder skickade till sig.

– När människor undviker att använda dessa tjänster för att de inte känns säkra så leder det till en annan typ av utanförskap, ett utanförskap som inte handlar om digital kompetens eller tillgång till uppkoppling utan snarare grundar sig i oro och bristande tillit. Sverige har som målsättning att vara världsbäst på att tillvarata digitaliseringens möjligheter, och om vi ska lyckas måste människor känna sig trygga med att tjänsterna är säkra, att personlig information inte hamnar i orätta händer och att deras data används på ett sätt som de förstår, säger Jannike Tillå, affärsområdes- och kommunikationschef på Internetstiftelsen.

Fortsatt hemmajobb

När det kommer till den covidpandemi-drabbade arbetsplatsen, anger hälften av alla yrkesverksamma svenskar att de fortsatt att arbeta hemifrån under 2021 och 90 procent tycker att det fungerar så bra att de vill fortsätta göra det 2,2 dagar hemma i veckan, vilket är den genomsnittliga siffran.

En majoritet av svenska skolelever, däremot, vill hellre ha sin undervisning fysiskt, och både ungdomar och föräldrar anser och tror att de lär sig mer när de är på plats fysiskt.

– Distansundervisningen ställer helt andra krav, något skolan uppenbarligen haft utmaningar med att möta under pandemin. Samtidigt har pandemin accelererat skolans digitalisering och många skolor ställde om på ett beundransvärt snabbt och bra sätt. Även om undervisningen nu kan ske på plats hoppas jag att alla de lärdomar skolan dragit under den här utmanande tiden kommer barnen till gagn även i framtiden, exempelvis känns det naturligt att elever som inte har möjlighet att delta i undervisning på plats ska ha möjlighet ska kunna delta på distans, säger Jannike Tillå.

Källa: Internetstiftelsen