Kamerabevakning och IMY:s nya rekommendationer
Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, kommer med en ny rapport med råd och rekommendationer för verksamheter som vill kamerabevaka. Rapporten bygger på myndighetens erfarenhet sedan kamerabevakningslagen trädde i kraft 2018.
– Vi har i rapporten sammanställt de bedömningar vi har gjort och ger vägledning kring vilka avvägningar som behöver göras inför att man börjar kamerabevaka, säger Jenny Bård, jurist på IMY:s kameragrupp.
1 400 ansökningar
IMY är ansvarig för all tillsyn av kameraövervakning och utfärdar alla tillstånd för att få kameraövervaka sedan en ny lag trädde i augusti kraft 2018. Sedan dess har myndigheten tagit emot 1 400 ansökningar om tillstånd.
Totalt har knappt en av tre ansökningar beviljats, 20 procent delvis beviljats och 9 procent avslagits. Majoriteten av de som ansökt har gjort det för att förhindra brott.
Den främsta anledningen till att en verksamhet inte beviljas tillstånd är att det inte finns tillräckligt med dokumenterad brottslighet på platsen. Om det till exempel finns dokumentation om brottslighet under natten, finns möjligheten till kameraövervakning under just de timmarna.
– Kamerabevakningslagen innebär att betydligt färre verksamheter behöver ansöka om tillstånd hos IMY för att få kamerabevaka. Men även de som inte behöver tillstånd måste göra samma typ av bedömning som vi gör när vi beviljar eller inte beviljar tillstånd till kamerabevakning.
I rapporten finns vägledning och rekommendationer för många olika typer av verksamheter, till exempel skolor, vårdinrättningar, parkeringar, domstolar och apotek.
Källa: IMY
Läs mer om ämnet: