Data driver Södertälje

‒ Om vi använder ny teknik men ett gammalt arbetssätt blir det ingen förändring. De allra flesta förstår att vi är på väg ifrån det gamla sättet att arbeta, men då gäller det också att kunna visa hur ett nytt sätt kan se ut. Det försöker vi göra genom att jobba med datadrivna beslut inom olika områden, säger Anthony Mc Carrick, digitaliseringsstrateg i Södertälje kommun.

IoT, öppen data och AI ska göra Södertälje till ett sammankopplat och uppkopplat samhälle. Idag kan medborgarna fråga en chattbot om till exempel vilket bad som är varmast och om det finns några lediga parkeringsplatser i staden.

Vid det sistnämnda får medborgaren ett ja eller nej och hänvisas till en karta över parkeringsplatser. Lösningen är möjlig tack vare rörelsesensorer som är nedgrävda i marken och en IoT-portal med öppna data som chattbotten tar sin information ifrån.

‒ Vid dessa utvecklingsarbeten handlar det ofta om att göra sig förstådd. Det går att sitta i en styrgrupp och prata om datadrivna beslut utan att någon förstår vad du pratar om. Om du istället berättar hur tekniken kan hjälpa exempelvis rörelsehindrade att hitta parkeringsplatser så motsätter sig ingen detta. Fokusera på nytta, inte teknik.

1,8 miljoner från Vinnova

För att kunna fortsätta arbeta med sina datadrivna projekt har Södertälje erhållit 1,8 miljoner kronor från Vinnova över de kommande två åren. Ett av projekten som kan ha nytta av dessa pengar kretsar kring 160 uppkopplade papperskorgar som via sensorer skickar uppdateringar var 15:e minut.

‒ På så sätt kan papperskorgarna tömmas när de anställda vet att det är fulla. De behöver inte åka samma rutt varje dag. Det effektiviserar arbetet i kommunen omgående samtidigt som det blir rent runt papperskorgarna.

De 160 papperskorgarna kommer i nästa steg att skalas upp till att omfatta 400 stycken. Då tror Anthony Mc Carrick på ännu mer underlag till datadrivna beslut.

‒ Vi kommer kunna se att vissa papperskorgar aldrig blir fulla, medan vissa andra fylls direkt. Då kanske vi kan ta bort några eller flytta dem till en mer lämplig plats.

Cyklister och snödjup

I kommunen testas även sensorer för att mäta snödjup så att medborgare ska kunna se ifall det är lämpligt att åka skidor eller inte. Ytterligare ett koncept som är aktuellt är att sätta upp AI-kameror som mäter flödet av cyklister på vissa ställen i staden.

‒ Hur cyklister, gående och bilister rör sig i staden är viktiga data att samla in för att kunna ta bättre datadrivna beslut framöver. Exempelvis kan vi få svar på om vi behöver fler cykelbanor och hur ska vi utnyttja ytorna på broar i samspelet mellan gående, cyklister och fordon. Genom att samla in faktiska data kan vi få fram underlag för klokare beslut.

Hur kommer Södertälje att se annorlunda ut om två år?

‒ Om två år har vi skalat upp ordentligt vad gäller datadrivna projekt inom alltifrån avfallshantering och trafik till fastigheter och miljöfrågor. Då har vi så pass mycket data och vi har ökat medvetenheten till den grad att arbetet med datadrivna beslut har fått ett genomslag i hela organisationen.