Simulering mot corona

många människor går på stan i rusning.jpg

Forskare vid Umeå universitet leder ett internationellt projekt som bygger på teoretiska modeller av epidemier, socialt beteende och ekonomi. Resultatet kan bli ett verktyg för att minska spridningen av coronaviruset.

– Ingen kan förutsäga framtiden men med vårt ASSOCC-verktyg kan man på ett noggrant sätt utforska ett brett spektrum av möjliga scenarier, få en förståelse för sambanden mellan hälsa, ekonomi och välbefinnande och därför vara bättre förberedd på att genomföra politiska beslut, säger Frank Dignum, projektledare och professor på Institutionen för datavetenskap vid Umeå universitet.

Umeå universitet leder ett team av forskare från hela Europa med scenarier baserade på teoretiska modeller av epidemier, socialt beteende och ekonomi. Just nu arbetar de med inkomna frågor om smittspridningen i Storbritannien, Australien och Nederländerna. 

Syntetisk population

ASSOCC:s ramverk handlar inte om att ta fram prognoser utan att simulera beteendet hos en syntetisk population beroende på vissa parametrar som en uppsättning av policys.

– Vi inbjuder beslutsfattare och forskare att tillämpa ASSOCC på deras specifika frågor och empiriska data. Vi har samlat en grupp erfarna forskare från hela Europa för att arbeta med projektet. Alla bidrar med sin tid och sin expertis frivilligt och utan finansiering. Det är hjärtevärmande att se engagemanget och resultaten från alla teammedlemmar som arbetar dag och natt sedan två veckor.

Forskarna i projektet arbetar samtidigt med att ta fram en app för svenska medborgare där sociala mönster och dagliga rörelser kan registreras.

ASSOCC

ASSOCC (Agent-based Social Simulation of the Coronavirus Crisis) är baserat på NetLogo-plattformen och ger ett visuellt gränssnitt inbyggt i Unity. All kod och dokumentation är tillgänglig med öppen källkod för alla grupper som är intresserade av att experimentera med den genom en Creative Commons Attribution-NonCommercial 4.0 internationell licens.

ASSOCC modellerar både möjliga effekter på spridningen av coronaviruset och de socioekonomiska effekterna av politiken och ökar förståelsen för exempelvis följande frågor:

  • Hur kan policys för att åstadkomma drastiska beteendeförändringar gå fel?
  • Hur bestämmer jag när och hur man ska lätta på restriktioner?
  • Vilka är de möjliga farorna med social polarisering mellan utsatta äldre och de unga som vill träffas?
  • Hur hanteras de sociala effekterna av isolering och förlust av kontakter med andra generationer?

Källa: Forskning.se

1 april 2020Uppdaterad 2 oktober 2023Reporter Tim LefflerdigitFoto Adobestock

Voisters nyhetsbrev

SENASTE NYTT