Inga fler djurförsök

– Studierna visar att tekniken kan reproducera läkemedlets effekter i patienterna, vilket inkluderar en minskning av vissa vita blodceller och en ökning av biomarkörer som visar på njurskador, säger Anna Herland, universitetslektor vid avdelningen mikro- och nanosystem på KTH, som är en av forskarna som har lett studierna och teknikutvecklingen.

Under de senaste åtta åren har forskare vid KTH och Harvard arbetat med att bygga teknik som kan härma hur människokroppens olika organ tar upp läkemedel. Tekniken kallas mikrofysiologiska system, och målen är dels att dra ner antalet djurförsök till ett minimum, dels att göra processen med att ta fram nya läkemedel betydligt snabbare.

Idag är det till exempel bara 14 procent av alla läkemedel som godkänns av den amerikanska kontrollmyndigheten Food and Drug Administration, FDA, och når marknaden.

Åtta viktiga organ

Forskarna har utvecklat en fysisk plattform som de kallar The Interrogator. Där kan vätska flyta mellan olika chip som funktionellt representerar mänskliga organ. Varje chip är ungefär lika stort som ett USB-minne, och organen är tarmarna, levern, njurarna, hjärtat, lungorna, hjärnan samt blod-hjärnbarriären.

För att testa teknikens förmåga att härma människokroppen har forskarna studerat utbytet av såväl en blodliknande vätska som av läkemedel mellan de olika organen.

Testat cancerpreparat

Nu kan forskarna genom den fysiska plattformen och nyutvecklade beräkningsmodeller förutsäga hur ett läkemedel tas upp i kroppen, vilken koncentration det når i blodet, och hur länge det stannar i kroppen, det vill säga farmakokinetik.

Dessutom har forskarna tittat på de farmakologiska effekterna av cancerläkemedlet Cisplatin. Preparatet som normalt ordineras intravenöst har negativa biverkningar för så väl njurarna som benmärgen.

Källa: KTH