AI för klimatmål

– Vi har identifierat en positiv inverkan från AI på alla tio delmålen inom det globala målet hållbara städer. I synnerhet kommer AI att kunna hjälpa oss att bygga mer noggrann och robust teknik för att mäta luftföroreningar i städer, något som orsakar 500 000 dödsfall varje år bara i Europa, säger Ricardo Vinuesa, en av KTH-forskarna bakom rapporten.

Mer positivt än negativt

Det är forskare från Sverige, USA, Nya Zeeland, Tyskland och Spanien som gjort en första sammanställning av sitt slag om vad AI kan komma att innebära för klimatmålen för 2030 satta av FN.

Arbetet består av samlade bedömningar från experter som till exempel den svenske MIT-forskaren Max Tegmark, tidigare forskningsrapporter från verkligheten och från laboratorium samt rapporter från organisationer som till exempel just FN.

Sammanfattningsvis visar resultaten att 134 av de 169 mindre områdena gynnas av AI medan 34 hämmas. Störst positiv inverkad kan AI komma att ha på fattigdomsbekämpning, prisvärd, ren energi och hållbara städer.

– Till exempel kan satellitdata kombineras med maskininlärning för att spåra olika områden där fattigdom råder, så att internationella samarbetsinsatser kan göras. AI-teknik kan också användas för att stärka beredskapen vid torka och översvämningar så att resurser kan sättas in vid naturkatastrofer och de mest utsatta människorna kan skyddas, säger Ricardo Vinuesa.

Ojämlikheter en utmaning

Däremot finns det utmaningar med målen som handlar om att främja livslångt lärande för alla och att minska ojämlikheter mellan länder.

– Ett exempel är när algoritmer visar innehåll för användare, exempelvis på sociala medier, som stöttar användarnas egna förutfattade meningar. Detta kan leda till en oönskad polarisering och påverka människors sociala sammanhang. Dessutom finns det en underliggande risk för fördomsfullhet med att låta AI utvärdera och förutspå mänskligt beteende, säger KTH-forskaren Francesco Fuso-Nerini, som också varit med och tagit fram rapporten.

– Om AI inte implementeras på ett genomtänkt sätt så finns det risk att tekniken förhindrar att vi når mer än hälften av alla delmål inom SDG 4, det målen som rör kvalitativ utbildning, säger Ricardo Vinuesa.

Källa: KTH