Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

Trög start för AI

De flesta svenska företag ligger i ett mycket tidigt stadium av sin AI-utveckling. Själva uppger de brist på kompetens som det enskilt största hindret för utvecklingen. Det visar en rapport från chefsorganisationen Ledarna.

Text anne hammarskjöld Foto adobestock 6 november 2019 digit

snigel på illröd bakgrund.jpg

– AI-mognaden är lägre än tidigare studier visat. AI-hypen handlar ibland mer om rädslan för att halka efter, än om hur man verkligen drar nytta av tekniken, säger Joakim Wernberg, författare till rapporten AI bortom hypen, forskningsledare vid Entreprenörskapsforum samt affilierad forskare vid Lunds universitet.

– Samtidigt är det färre än var femte chef som svarar att AI används på deras arbetsplats och de flesta har inte förutsättningarna för att använda möjligheterna till fullo. Det handlar inte bara om att skaffa sig den nya tekniken utan om att anpassa organisation och arbetssätt för att dra nytta av den, säger Joakim Wernberg.

5 000 chefer

Rapporten AI bortom hypen är framtagen på uppdrag av chefsorganisationen Ledarna, och bygger på en Novusundersökning bland 5 000 chefer. Den omfattande undersökningen ger en bild av AI-utvecklingen inom svenska företag och organisationer.

Det handlar inte bara om att skaffa sig den nya tekniken utan om att anpassa organisation och arbetssätt för att dra nytta av den.

– Det är en nyanserad bild som växer fram, jobben kommer förändras och förnyas men inte försvinna. Det ställer krav på chefskapet, säger Andreas Miller, förbundsordförande för Ledarna.

Resultaten visar inte bara hur stor andel som använder AI, utan också hur långt de faktiskt kommit i arbetet. De visar också att de flesta organisationer befinner sig i början av AI-arbetet.

Ett stort hinder

Enligt 50 procent av deltagarna är brist på kompetens det största hindret för AI-utvecklingen på svenska företag och organisationer.

– Kompetensutveckling blir en avgörande fråga. Det krävs livslångt lärande, både för chefer och för medarbetare, för att möjligheterna i AI-utvecklingen ska kunna leda till fördelar för svenska företag och organisationer, säger Andreas Miller.

Utmaning minska gapet

Andreas Miller konstaterar att det i all förändring krävs ledare som visar vägen, på alla nivåer.

– Undersökningen visar att det finns olika uppfattningar mellan första linjens chefer och chefer på ledningsgruppsnivå om hur långt man kommit i förändringsprocessen kring AI. Det är en uppgift och en utmaning för chefer på alla nivåer att bidra till att minska gapet, avslutar Andreas Miller.

Undersökningen bygger på webbenkätsvar från Ledarnas medlemmar i hela Sverige. Undersökningen genomfördes bland ett slumpmässigt urval, och i Ledarnas Chefspanel. Totalt genomfördes 5 446 intervjuer.

Källa: Ledarna

Läs även

AI för ökad återvinning

Senaste nytt

Miljoner till kommuner

24 februari 2020

För att stärka användningen av tekniska hjälpmedel inom äldreomsorgen ska tio modellkommuner under tre år fokusera på lösningar som kan spridas vidare. Under våren kommer de tio kommunerna att utses.

AI mot bröstcancer

24 februari 2020

Ett forskarteam på Karolinska universitetssjukhuset ska utveckla ett AI-system för att utveckla bilddiagnostiken inom bröstcancer. Forskningen görs möjlig via ett anslag på 20 miljoner kronor.

Test med e-krona

21 februari 2020

Sveriges riksbank startar ett pilotprojekt för att få fram en e-krona. De tekniska lösningen kommer att baseras på en privat blockkedja. 

Ett grönare internet

21 februari 2020

Det uppkopplade livet ökar utsläppen av växthusgaser. Nu har forskare vid Chalmers utvecklat ett datachips som kan minska energiförbrukningen i fiberoptiska kommunikationssystem med 70 procent utan att försämra prestandan.

EU:s plan för AI

20 februari 2020

Europeiska kommissionen har publicerat en övergripande digital strategi för EU, en strategi för användning av data och en vitbok på åtgärder för hur unionen ska utvecklas inom AI.

Rapport om videovård

19 februari 2020

Vårdbesök via video är mest populärt hos yngre och i storstadsregioner. Men läkare ser en fara i att digital vård kan överutnyttjas. För att utveckla arbetet krävs delad patientdata och en samlad nationell statistik. Det visar en ny rapport.