Svenskarna och internet

I stort sett alla i Sverige nyttjar internet i någon mån och av dem använder 83 procent sociala medier. Men bara en fjärdedel anser att tiden de spenderar på sociala medier är meningsfull. Barnfamiljer tycker det är allra minst givande, medan personer födda utanför Norden är den grupp som ser sociala medier som mest väl använd tid.

– Många med barn känner igen att tid är en bristvara. Andra aktiviteter värderas helt enkelt högre än sociala medier. För personer födda utanför Norden kan sociala medier vara viktigt för att bibehålla kontakt med vänner och familj. En intressant frågeställning är varför vi trots den låga meningsfullheten ändå använder sociala medier i den utsträckning vi gör. Det är första gången vi undersöker meningsfullhet, så nu har vi ett startvärde. Det blir intressant att följa utvecklingen, säger Måns Jonasson, digital strateg på Internetstiftelsen.

Poddar, ljudböcker, film och video anses vara mer meningsfullt än sociala medier. Nästan hälften tycker att tiden de spenderar på detta är givande. Ännu mer betydelsefullt är nyhetsappar, vilka tre av fem menar är väl spenderad tid. Lägst ligger mobilspel som bara en av tio anser är värdefullt.

Populära Skatteverket

För första gången kom också frågor rörande digitala samhällstjänster i undersökningen. Hela 85 procent av befolkningen anser att sådana tjänster underlättar vardagen för dem. Skatteverkets app är den mest populära, 74 procent använder den, tätt följt av appar för kollektivtrafik som nyttjas av 72 procent.

Vårdappar, som exempelvis Kry, används bara av 10 procent. På landsbygden där närmaste sjukhus ibland kan vara långt bort används dessa appar, paradoxalt nog, mindre än i storstäderna.

– Digitaliseringen är en revolution, med nya, enklare sätt för oss medborgare att få kontakt med vården, kommunen och andra samhällstjänster. Men bara för att Sverige är ett av världens främsta länder på att digitalisera tjänster får vi inte glömma bort den stora grupp användare som inte känner att livet blir enklare med nätet, säger Måns Jonasson.

Ett allvarligt gap

Det finns också skillnader i inställning till de digitala samhällstjänsterna om man sorterar efter ålder. Var femte person över 76 år menar att tjänsterna försvårar tillvaron för dem, och på efterkälken hamnar även lågutbildade och låginkomsttagare.

– Svenskarna och internet 2019 visar på det allvarliga gapet mellan de som upplever att livet blir enklare med internet och de som tvärtom känner att det blir svårare när allt mer digitaliseras. Samhället måste ta höjd för att vissa grupper har längre startsträcka och högre trösklar för att ta till sig möjligheterna som digitaliseringen innebär och förstå hur tjänsterna kan underlätta för just dem. Annars riskerar dessa människor att hamna, eller stanna kvar, i ett digitalt utanförskap, säger Måns Jonasson.