Fallet för blockkedjan

– Det svenska intresset för blockkedja har minskat. En anledning kan vara att det är svårt att pedagogiskt förklara vad blockkedjor är och vad de kan användas till, säger Mats Snäll, chef för innovation på Lantmäteriet och en av Sveriges representanter i European Blockchain Partnership.

– Många tror att förutom bitcoin finns det inga intressanta arbetsområden där tekniken tillämpas och bitcoin kopplas ofta ihop med skumma affärer och det kan överskugga den goda användningen. Blockkedjan ger inte heller den direkta kundupplevelsen, det är ju mer en infrastrukturteknik som står för förtroende och säkerhet än vad det är en app- och tjänsteteknik. 

– Det går att jämföra med till exempel AI som personer kan ta till sig hur lätt som helst, fastän det är minst lika komplext och många egentligen inte förstår sig på hur det fungerar.

Efter i EU

Mats Snäll menar att intresset för blockkedjor är större i övriga Europa än vad det är i Sverige. Via olika samarbeten i EU har han mött representanter från andra länder, som visat upp ett större engagemang och lagt betydligt mer resurser på tekniken än vad Sverige har. 

– Det är konstigt eftersom Sverige är ett väldigt teknikvänligt land. I Tyskland har man till exempel en blockkedjestrategi, trots att man där ligger man långt efter oss vad gäller allmänt användande av teknik och betalningar som bank-id.

– Här missar Sverige chansen att få till bra blockkedjelösningar tidigt och kunna utvecklas i samma takt som andra länder. Det gäller på samma sätt som om vi inte hade valt att satsa på AI, bredbandsutveckling eller 5G. Där har vi varit tvungna att lägga resurser för att fortsatt vara en bra aktör och stå oss i konkurrensen. 

– Sedan är det inte nödvändigt att var och varannan svensk ska vara jätteintresserad av blockkedjor men däremot är det nyttigt om allt fler känner till vad tekniken är och vad den står för.

Nordiskt myndighetsnätverk

Även på nordisk nivå ser Mats Snäll en skillnad i engagemang inför tekniken. Sedan en tid driver svenska myndigheter ett nätverk som nu också lett till ett nordiskt myndighetsnätverk för frågor inom blockchain. Skillnaderna mot till exempel Finland är stora där det pågår många projekt.

– Där tittar motsvarande Statskontoret på hur man kan säkra betalning av trafikförsäkring vid försäljning av bilar. Dessutom testar även finska Försäkringskassan ifall blockkedja kan få personer att bara handla det som betalningsmedlen är avsedda för, som mat och hyra. I någon mån skapar man alltså smarta pengar med hjälp av blockkedja. 

– Det har varit lyckat att samarbeta med våra nordiska grannar, eftersom våra verksamheter liknar varandra. Skillnaden är inte så stor mellan den svenska Försäkringskassan och den finska, Lantmäteriet mot Finlands motsvarighet och så vidare. 

Vad skulle du vilja att den svenska regeringen gjorde på området?

– Blockkedje-frågan har än så länge drivits av intresse på ideell basis och då får den inte mycket uppmärksamhet. Därför vill jag att man lägger resurser på att sätta upp en nationell blockkedjeinfrastruktur och när den väl är framme kan idéerna få flöda. Det kan ske på samma sätt som varit fallet för AI-centren som getts fantastiska resurser och där hubbar sprids över landet.

– Sedan ser jag gärna att Sverige skapar en nationell utbildning likt Elements of AI fast för blockkedjor.

Hur ser utveckligen ut för blockkedjan om två år?

– Då har Sverige ett nationellt initiativ på plats med stort fokus på att sätta en infrastruktur. Vi har definitivt börjat med riktiga tillämpningar av blockkedjan. I samhället ses inte tekniken nödvändigtvis som lika häftig som AI men däremot har man insett behovet av att koppla båda teknikerna till varandra för att öka tilliten till AI. På så vis blir blockchain bottenplattan, eller karossen om du så vill, för framtidens digitala struktur.