Miljoner till AI-forskning

– Det finns för lite empirisk forskning om hur AI påverkar människan i bred mening. Många har åsikter om AI, men på väldigt svag grund. Vi vet inte hur världen konkret förändras när allt fler system blir självlärande, säger Pontus Strimling, forskningsledare på Institutet för framtidsstudier, IFFS.

Smygstartad satsning

IFFS har just fått stöd med sex miljoner kronor från Wallenbergstiftelserna, WASP-HS, för att utveckla ett vetenskapligt ramverk för förutsägelser om hur system byggda på självlärd maskinell intelligens sprids i olika befolkningsgrupper och möjliga sociala och etiska konsekvenserna.

– Med de nya pengarna gör vi en satsning som smygstartade vid årsskiftet och vi kan redan offentliggöra flera databaserade forskningsresultat. Till exempel vilken sorts värderingar som präglar anställda i AI-företag eller vilka kulturella skillnader som ligger bakom hur AI-intresset sprids i olika delar av världen.

Tre tunga frågor

Det nya centret kommer i första hand att studera hur AI-användningen sprids geografiskt, demografiskt och ekonomisk men även hur normer, beteenden och sociala relationer påverkas av de AI-applikationer som sprids snabbast samt vilka möjligheter som finns att, i institutionell och teknisk mening, kontrollera AI.

– Vi är förstås jätteglada för detta anslag som gör det möjligt att bygga ut vår forskning om AI:s samhälleliga konsekvenser. Det räcker inte att ingenjörer och datavetare forskar om AI, även humanister och samhällsvetare måste involveras då utvecklingen reser svåra etiska, politiska och juridiska problem och frågor om hur arbetslivet och samhället bör organiseras, avslutar Gustaf Arrhenius, vd på Institutet för framtidsstudier.

Källa: Institutet för framtidsstudier