Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

Torka aldrig svett

tjej-traning-960640.jpg

Att hålla vätskebalansen i skick är inte alltid det lättaste under sommarmånaderna. En ny mätteknik som det forskas kring på KTH ska nu kunna upptäcka ett antal olika tillstånd i kroppen, bland annat njursvikt och vätskebrist.

– Ett av de områden där tekniken kommer till användning är för att övervaka kroppens vätskebalans, i form av elektrolytbalans, så att människor inte drabbas av uttorkning. Genom att hålla koll på den svett människokroppen utsöndrar kan användaren i god tid före problem uppstår få ett besked om uttorkning, så att vederbörande kan avbryta träningen eller dricka vätskeersättning. Teknikens syfte är att kunna anpassa träningen efter din individuella kropps förutsättningar och värden, säger Gaston Crespo, universitetslektor på avdelningen för tillämpad fysikalisk kemi vid KTH.

Tekniken kommer i form av bärbara elektrokemiska sensorer och kan användas på kläder eller via direktkontakt med huden, genom till exempel ett armband. Sensorerna kan se varningssignaler i både ditt svett och blod, och kommer beroende av applikation antingen via mikronålar eller genom en lapp som fästs på huden.

– Båda teknikplattformarna kan användas vid medicinska sammanhang hemmavid eller sportutövande, men också som ett verktyg på sjukhus och läkarmottagningar.

Mäta stressnivå 

Utöver vätskebalansen kan sensorerna upptäcka problem med njurarna samt stressnivån hos personen.

– Just njurproblem associeras till exempel av utsöndringen av kaliumjoner och nivån av kreatinin i blodet som tekniken kan identifiera. Sensorerna kan också mäta hur stressad en människa är, samt personens uppmärksamhet.

Integreras i träningsverktyg

Framöver kan tekniken komma att nyttjas ihop med klockor och appar som Fitbit och Run Keeper, menar Gaston Crespo.

– Det är möjligt givet att klock- och apptillverkarna importerar den typen av data som genereras av sensorerna och visar upp den på ett användbart sätt. Därmed skulle träningen kunna tas till nästa nivå.

Källa: KTH

8 maj 2019 Reporter Fredrik Adolfsson digit Foto Adobestock

Senaste nytt