Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

Smartare cancervård

Nu startas ett samarbete mellan läkemedelsindustrin, akademin och sjukvården för att utveckla en plattform för precisionsmedicin. Målet är att läkemedelsbehandling baserad på patienters genetiska profil ska bli mer tillgänglig vid svår cancersjukdom.

Text anne hammarskjöld Foto adobestock 20 maj 2019 it i vården

piller-cancervård.jpg

– Konceptet precisionsmedicin utgår ifrån att varje patient är unik med sin sjukdom och därmed utreds eller diagnostiseras därefter. Genetiska markörer bidrar till att förutsäga vilken behandling som kan fungera för en specifik patient, att en målstyrd behandling kan ges till rätt patient i rätt tid, säger Peter Asplund, tillförordnad verksamhetschef för blod- och tumörsjukdomar på Akademiska sjukhuset.

Nationell forskningsstudie

Den kliniska forsknings- och utvecklingsenheten inom Akademiska sjukhusets cancerklinik har tillsammans med Universitetssjukhuset i Lund och ett antal industripartners enats om att utveckla en plattform för precisionsmedicin och som ett led i detta starta en nationell forskningsstudie.

– Vår plan är att i slutet av året starta en studie, Megalit, med Akademiska sjukhuset som huvudman och delfinansiär. Syftet är att förbättra översikten av effekt och säkerhet i situationer där vi utvärderar effekten av läkemedel på indikationer som ännu inte är godkända, men också utveckla en struktur som stödjer innovation och på ett systematiskt sätt säkerställer och dokumenterar att behandlingen också är säker och effektiv för patienterna.

Journalsystem en utmaning

Peter Asplund betonar att det saknas en plattform för att arbeta tillämpat på nationell nivå med precisionsmedicinska kliniska studier integrerat i rutinsjukvård. Här får man möjlighet att tillämpa avancerade diagnostiska plattformar som beslutsstöd i dagligt kliniskt arbete samtidigt som man systematiskt samlar in vävnadsmaterial som kan ligga till grund för framtida forskning.

– Bristen på nationell samordning och samspel mellan vårdens många it-system är en utmaning. Bland annat skiljer sig journalsystemen åt mellan regionerna. För att införa precisionsmedicin nationellt, med fokus på kvalitet, jämlikhet och genomförbarhet, krävs såväl kortsiktiga som långsiktiga manuella och digitala lösningar. Det är detta vi vill utveckla inom Megalit-studien, säger han och fortsätter:

– För att uppnå samordning nationellt krävs nya sätt att bygga, analysera och dela stora medicinska datamängder. Samtidigt behövs nya sätt att skydda deltagarnas integritet och att deras data behandlas konfidentiellt. Utvecklingen leder till nya partnerskap och nya möjligheter för patienter att bidra till kunskap och ny forskning.

I projektet deltar representanter från Region Uppsala, Region Skåne, Västra Götalandsregionen, Roche, Astra Zeneca, Novartis och PCG Solutions.

Källa: Akademiska sjukhuset

Senaste nytt

Inkassobolag granskas

18 oktober 2019

Datainspektionen ska nu granska Sergel Kredittjänster. Det sker som ett led i myndighetens rutinmässiga kontroller av inkassobolag. 

Klä dig i 3D

18 oktober 2019

Forskare vid Högskolan i Borås har utvecklat ett elektriskt ledande plastmaterial som går att skriva ut med 3D-skrivare. Metoden öppnar för helt nya möjligheter att utveckla smarta textilier och kläder och är mer hållbar än dagens tryckteknik.

Jakten på hållbar it

17 oktober 2019

Den 17 oktober uppmärksammas produkter och tjänster som bekräftats som hållbara av en oberoende part. Dagen kallas World Ecolabel Day – miljömärkningarnas dag. 

Skatten utreds

16 oktober 2019

Nu kommer effekter av kemikalieskatten att utredas. Det är Kemikalieinspektionen som ska jämföra produkter före skattens införande och efter, vad gäller bland annat miljö- och hälsofarliga flamskyddsmedel.

Svensk i hackerhärva

16 oktober 2019

En svensk 18-åring ligger bakom över 2 000 hackerattacker som skett den senaste tiden runt om i världen. Det uppger säkerhetsföretaget Palo Alto Networks.

Svenskarna och internet

15 oktober 2019

Bara en fjärdedel av Sveriges befolkning anser att tiden de spenderar på sociala medier är värdefull. Hela 85 procent anser att digitala samhällstjänster är till stor hjälp. Men trots det kan ett mer påtagligt digitalt utanförskap vara att vänta. Det visar undersökningen Svenskarna och internet 2019.