GDPR ett år senare

– För att Sveriges ambitioner vad gäller digitalisering ska lyckas så måste medborgarna kunna känna digital trygghet. Den här rapporten är en del i vårt arbete med att följa och beskriva utvecklingen när det gäller frågor som rör integritet och dataskydd, säger Datainspektionens generaldirektör Lena Lindgren Schelin.

För nästan exakt ett år sedan, 25 maj 2018, började GDPR att gälla i Sverige och i övriga Europa. Nu har Datainspektionen gjort sin första rapport över hur arbetet gått med det nya direktivet och hur stor vetskapen är ute hos medborgarna.

I rapporten finns en del intressanta siffror. Endast hälften av dataskyddsombuden runt om i landet bedömer att det finns ett kontinuerligt dataskyddsarbete i den verksamhet de arbetar i.

75 procent oroliga

Åtta av tio svenskar uppger att de känner till att GDPR innebär utökade rättigheter för individer. Och tre av fyra menar att de är oroliga över hur deras personuppgifter används, där den största tveksamheten finns gentemot sociala medier och appar. 60 procent har använt någon av GDPR:s utökade rättigheter, till exempel att begära att ett företag raderar deras personuppgifter.

– Att så många redan använt någon av de nya rättigheterna visar att det för många är en viktig fråga hur deras personuppgifter används. Vi får också många frågor och klagomål som rör enskildas rättigheter. Vår förhoppning är att rapporten ska ge vägledning i det fortsatta arbetet mot Datainspektionens vision om ett tryggt informationssamhälle där vi tillsammans värnar den personliga integriteten, säger Lena Lindgren Schelin.

Sammanlagt har Datainspektionen mottagit 3 500 anmälningar om personuppgiftsincidenter, där sex av tio beror på den mänskliga faktorn.

Källa: Datainspektionen