Kravet på ny säkerhetsskyddslag

– Säkerhetspolisen har vid upprepade tillfällen framfört att många aktörer idag brister i sin skyldighet att genomföra säkerhetsskyddsanalyser, säger inrikesminister Mikael Damberg.

Den nya säkerhetsskyddslagen infördes den 1 april i år. Inom flera områden, som är viktiga för rikets säkerhet, sker idag omfattande internationella samarbeten och verksamheter som hanterar säkerhetsfrågor och skyddsvärd information bedrivs numera även i privat regi. Dessutom har digitaliseringen av det svenska samhället inneburit ett ökat behov av säker informationshantering.

Tydligare krav

För att stärka och modernisera säkerhetsskyddet har regeringen därför infört en ny säkerhetsskyddslag som förtydligar kraven på skydd av verksamheter som har betydelse för Sveriges säkerhet och ökar skyddet mot bland annat spioneri, sabotage och terroristbrott.

– Man ska kunna lita på att värdefull och känslig information förblir hemlig. Nu tydliggör vi ansvaret för den som bedriver säkerhetskänslig verksamhet och stärker skyddet mot spioneri och sabotage, säger Mikael Damberg.

Den tidigare lagstiftningen var delvis otydlig gällande vilka aktörer som omfattades. I den nya säkerhetsskyddslagen förtydligas därför att lagstiftningen kommer att gälla för alla som bedriver verksamhet som har betydelse för Sveriges säkerhet, oavsett om den bedrivs i offentlig eller privat regi. Dessutom tydliggörs kraven på verksamheterna som träffas av lagen.

Kontroll av personal

Verksamhetsutövarna ska göra en säkerhetsskyddsanalys och utifrån den vidta de åtgärder som behövs. Detta kan gälla informationssäkerhet, skydd av lokaler och anläggningar samt kontroll av personal.

Såväl offentliga som privata aktörer kan söka stöd och råd från tillsynsmyndigheterna Säkerhetspolisen och Försvarsmakten.

Källa: Regeringen