Hinder för välfärdsteknik

– I en förstudie lärde vi oss att det är långt svårare att komma igång med välfärdsteknologi än du tror, trots att teknikerna och verktygen utvecklas, säger Ann Svensson, projektledare på Institutionen för ekonomi och it på Högskolan Väst.

GPS och mobila larm är några exempel på lösningar som kan öka tryggheten och självständigheten hos personer som är äldre eller har funktionsnedsättningar. Men implementeringen kan vara svår att få till på rätt sätt, vilket leder till att tekniken inte används i någon större utsträckning. 

Det ska projektet eTeam för välfärdsteknologi - organisering, införande och användning av välfärdsteknologi inom kommunal vård och omsorg titta närmare på. Här har fokuset legat på att se över vilka hinder och möjligheter som finns för kommuner.

In den inledande fasen har fyra norska kommuner deltagit samt de svenska kommunerna Dals Ed, Sotenäs, Trollhättan, Uddevalla, Vänersborg och Göteborg. Via tre workshops har de kommit fram till att lyckade projekt kräver: 

• Stöd för beslut hos politiker och ledare.
• Att jobba i lag med olika professioner för att få engagemang i personalgrupper.
• Att ta del av erfarenheter, till exempel via ett digitalt projektbibliotek där såväl lyckosamma såsom mindre lyckade erfarenheter kan samlas som stöd vid införandet av välfärdsteknologi.

I nästa fas kommer det att genomföras förändringar i kommunerna och forskarna kommer att vara delaktiga genom att övervaka och utvärdera. Ett exempel är Vänersborg, som testar att införa digitala signeringslistor för utdelning av medicin. Ett annat är Trollhättan som förbereder en digital testbädd för brukare, anhöriga och personal vid en avdelning på Källstorpsgården.

Källa: Högskolan Väst