Stad i världen 2.0

– Det är fantastiskt roligt att vi får igång ett så brett, systematiskt och långsiktigt samarbete. Den här typen av tvärvetenskapliga, internationella samarbeten är väldigt värdefulla. Att vår forskning inom arkitektur och samhällsbyggnad är så framgångsrik att MIT vill samarbeta är ju självklart också en fjäder i hatten, säger Sigbritt Karlsson KTH:s rektor, i ett pressmeddelande.

Viktiga framtidsfrågor

Genom att hitta mönster, mekanismer, och analysera data är målet att hitta nya lösningar som kan bidra till Stockholms utveckling och planering. Tanken är att samarbetet som helhet ska hitta nya vägar och metoder för den smarta staden med avseende på till exempel transporter, rörlighet, energi, vattenförsörjning och beteendemönster som speglar vad en stad är genom användning av stora mängder befintlig respektive nyinsamlad data, samt AI.

– Vi kommer att titta på hur staden mår, hur den används, hur interaktionen och friktionen i en stad ser ut och hur man kan skapa en bättre stad med hjälp av teknik, planering och design. AI blir den lins med vilken vi strukturerar stora mängder data, säger Anders Karlström, professor i transportmodellering och samhällsekonomi.

Arkitektur och samhällsbyggnad

Det första området som forskarna ska ta sig an handlar om segregation, där de båda lärosätena redan har omfattande forskning som kan utvecklas ytterligare gemensamt.

Samarbetet mellan de båda universiteten är tänkt att sträcka sig över tre-fem år och det gemensamma KTH-MIT Senseable Stockholm Lab tar form under våren.

Från KTH ingår till en början sex forskare från Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad. Från MIT:s sida leds arbetet av Carlo Ratti, föreståndare för MIT Senseable City Lab i Boston, där motsvarande forskningsområden inrättas.

Samarbetet finansieras av KTH, Stockholms stad, Stockholms handelskammare och företaget Newsec.