Bättre skola med ansiktsigenkänning

– Vi tar tekniken med ansiktsigenkänning till hjälp för att hitta verksamhetsnytta som förenklar för lärare och elever i vardagen. Över tid ser vi också spännande möjligheter till värdeskapande genom att insamlad, anonym data om till exempel fysiska flöden kan utveckla skolan som arbetsmiljö så att den i allt högre grad motsvarar elevernas behov och ökar deras trivsel, säger Ole Lidegran, CIO på friskolekoncernen Lärande i Sverige med cirka 4 000 elever på 18 grund- respektive gymnasieskolor runt om i landet.

I genomsnitt lägger varje lärare i Sverige 30-40 minuter per dag på att registrera och administrera närvaro. Det är alltså en stor tidstjuv som med fördel kan delegeras till en AI-algoritm för ansiktsigenkänning.

Gör rätt saker

Ansiktsigenkänning är en beprövad men också kontroversiell teknik som väcker en rad frågor om etik och juridik. Lärande i Sverige gör sig heller ingen brådska med införandet av det planerade systemet för närvaroregistrering som man bedömer kommer att öka kvalitetstiden för lärare och elever i klassrummet. Nu ligger fokus på att skapa acceptans och hitta lösningar som håller över tid för detta etiska och juridiska verksamhetsutvecklingsprojekt.

– Det är viktigt att vi gör rätt saker och vi har skapat ett rådgivande, etiskt råd med rektorer, lärare, vårdnadshavare, elever och andra kloka personer som formulerar och diskuterar vilka frågor vi behöver hantera. Till exempel vilken data som lagras och hur länge, samt vem som har åtkomst. Vi vänder och vrider också på skollagen och diskuterar frågor som närvaro och vad det innebär. Handlar närvaro om att befinna sig fysiskt i klassrummet, eller att lösa sina arbetsuppgifter, eller kan det över tid utvecklas till att omfatta grupparbeten på distans, sammanfattar Ole Lidegran och fortsätter:

– En av många juridiska frågor vi diskuterar är möjligheten att genomdriva ansiktsigenkänning utan samtycke. Det är en viktig förutsättning eftersom fördelarna med tekniken är avhängigt av att den omfattar alla elever, det funkar till exempel inte om tre elever vill ha traditionell närvaroregistrering. När det gäller juridiken har vi tagit hjälp av extern expertis om GDPR, medan vi i koncernen har en mycket hög kompetens i frågor som rör skollagen. Självklart är frågor om den tekniska utrustningen också viktiga, men här förlitar vi oss på vår partner.

Klassrum i förändring

Närvaroregistrering med ansiktsigenkänning kommer genomföras som en pilot senare under året. Det första utvecklingsprojektet använder kamerorna till att identifiera anonymiserade rörelsemönster. Kameror i klassrummet kan i högsta grad bidra med svar om hur elever rör sig i skolan och hur lokalerna kan anpassas efter nya förutsättningar.

– Vi gör stickprov med avidentifierad data för att se var eleverna befinner sig vid olika tidpunkter och hur länge de stannar där. Speciellt på gymnasiet är det väldigt fluktuerande över dagar och tider. Den här informationen om flödet i klassrummen och rörelsemönster i lokalerna blir grunden för hur vi bygger skolor i framtiden och kanske utnyttjar dagens lokaler på ett smartare sätt.

Det pågående pilotprojektet om rörelsemönster i en skolas lokaler genomförs i samråd med rektor, skolhälsa, lärare, elever och vårdnadshavare. Resultaten presenteras i en rapport i maj men innebär inga måsten.

– Vi analyserar kostnaden för alla skolor och klasser, teknikens mognad, och om etik och juridik finns på plats. Om något av detta är oklart kommer vi att vänta.

Hur ser det ut hos er om ett år?

– Då hoppas jag att vår nästa skola drar fördel av erfarenheterna från pilotskolan. Lärande i Sverige har som kultur att vi vill vara stilbildande i svensk skola. Det innebär att vi måste vara nyfikna och orädda men samtidigt kloka och analyserande. Vårt mål är att på olika sätt skapa förutsättningar för varje elev att kunna utvecklas enligt sina unika förutsättningar och vara en välmående individ i informationssamhället, avslutar Ole Lidegran.

Vill du ta del av Voister Paper om ansiktsigenkänning? Maila nyheter@voister.se