Jönköping utvecklar IKT

– När vår utbildningsdirektör för tre år sedan bad oss att driva på och stödja kommunen skolor i användningen av digitala verktyg i det pedagogiska arbetet fanns inget färdigt koncept. I den stund som jag och Claes började spåna på ett upplägg kände jag att mitt arbete, mitt uppdrag, skulle förändras helt och så har det också blivit. Det är väldigt spännande och roligt, säger Svante Karlsmo, it-pedagogisk utvecklingsledare på utbildningsförvaltningen i Jönköping, som tillsammans med it-strategen Claes Axelsson och Joanna Snälls, central skolbibliotekarie, utvecklat kommunens IKT-satsning It för bättre lärande.

Gemensamt behov

Under sin brainstorming tog Svante Karlsmo och Claes Axelsson höjd för variabler som den snabba tekniska utvecklingen, läroplanens krav, samt möjligheterna till kompetens- och verksamhetsutveckling. De frågade också it-pedagogerna på kommunens förskolor om vilka behov av pedagogisk kompetensutveckling som de såg i sin respektive verksamhet.

– Hjälp att använda förskolans Ipads på ett bra sätt var det vanligaste svaret. Här fanns också en utmaning i form av den stora spännvidden på pedagogernas it-kompetens, där några hade ett stort intresse och mycket kunskap medan andra inte hade börjat använda plattor, säger Claes Axelsson.

Skräddarsydda utbildningar

Den omfattande planeringen resulterade i tre olika utbildningsspår för Jönköpings cirka 5 000 skolledare, lärare och pedagoger:

• Ett stadieövergripande skolledarspår med fokus på bland annat styrning och ledning, vad händer i samhället och hur påverkar det barn, unga och skola, samt planeringen av verksamhetens digitalisering. Utbildningen har köpts in för att få ett externt perspektiv. Den omfattar ett läsår och nu genomförs den sista av tre omgångar.
• Ett lärarspår förskola med fokus på inspirerande hands-on användning av iPads och appar i det pedagogiska arbetet.
• Ett lärarspår grundskola utvecklat kring Skolverkets moduler i Lärportalen.

Film, ljud och bild

Lärarspåret för förskola erbjuder det efterfrågade stödet för användningen av iPads enligt fyra olika teman som vart och ett omfattar fyra halvdagars handledning och workshops. Frågan är om deltagarna eller hjärnorna bakom var mest förväntansfulla när utbildningen genomfördes för första gången.

– Givet önskemålen som vi fick under planeringsstadiet och den dialog vi har med skolledarna har vi delat upp utbildningen i fyra olika byggblock: digitalt berättande, matematik, språkutveckling samt naturvetenskap och teknik. Dessa omfattar i sin tur olika delar, men i alla ingår blocket film, ljud och bild. Dessutom finns ett smörgåsbord med fem valbara ämnen som animerad film och programmering, sammanfattar Claes Axelsson.

Mycket verkstad

Målet med utbildningarna är att dels visa möjligheterna, men kanske ännu mer att inspirera och skapa intresse.

– Deltagarna handleds av it-pedagoger som ska inspirera dem att våga och vilja använda plattor i undervisningen. En viktig framgångsfaktor är att verkligen jobba praktiskt på plats, inte få en hemuppgift som tre dagar senare blivit ett dåligt samvete i brist på tid. Här får pedagogerna själva testa och jobba med olika appar, och till exempel göra en film i iMovie med resurser på plats som kan hjälpa till och stödja arbetet, säger Svante Karlsmo.

I varje del av utbildningen utforskar och använder förskollärarna en uppsättning appar, som sedan finns på förskolans Ipads när de kommer tillbaka till arbetsvardagen. Med sig hem har de också en uppgift som ska genomföras i barngruppen. Dessutom ska de varje termin genomföra ett större temaarbete som presenteras för alla deltagare som inspiration och delad erfarenhet.

Handledare nyckelpersoner

Lärarspåret för grundskolan har ett helt annat upplägg, delvis för att det här fanns ett bra material för kompetensutveckling att utgå ifrån.

– Vi bestämde oss för att använda modulerna i Skolverkets Lärportal men låta skolorna själva genomföra dem med förvaltningen som resurs och stöd. Det innebär bland annat att vi börjar med en gemensam startdag där vi går igenom modulerna och presenterar exempel från skolor som jobbat med dem. Vi har också en egen Youtube-kanal där kommunens lärare ombetts lägga upp egna filmer om hur de jobbar med modulerna. Filmerna är ett bra sätt att skapa igenkänning och lyfta våra duktiga pedagoger, säger Svante Karlsmo.

Ett annat mycket viktigt stöd går in under begreppet metahandledning.

– På varje skola finns en handledare som resurs för sina kollegor. De är nyckelpersoner för projektet och samtidigt är det en på många sätt krävande uppgift att utbilda sina kollegor. Därför erbjuder vi dem egen handledning under åtta tillfällen, som ett sätt att utvecklas och få bolla erfarenheter och svårigheter.

Översvallande respons

Efter lite drygt halva genomförandetiden kan Claes Axelsson och Svante Karlsmo börja se resultat för projektet It för bättre lärande.

– Responsen från förskollärarna har varit helt överväldigande och vi vet också från skolledarna att mycket har hänt med det pedagogiska arbetet och attityderna till och intresset för digitala pedagogiska verktyg. Lärarna på grundskolan har varit lite mer återhållsamma i sin respons men utbildningen bygger mycket på diskussioner och erfarenhetsutbyte och då ser den egna utvecklingsprocessen annorlunda ut, sammanfattar Claes Axelsson.

Hur arbetar ni framåt?

– Dels hoppas vi kunna bygga på den grund vi lägger nu med It för bättre lärande 2.0. Men inledningsvis lägger vi tid och resurser på att skapa nya arenor för samverkan och dialog kring digital pedagogik för våra skolledare och lärare, avslutar Svante Karlsmo.