Renare tvätt digitalt

– Vi mäter våra tvättkostnader i kronor per kilo tvätt och räknar då bland annat med personal, el, vatten och tvättmedel. Idag är våra it-kostnader dubbelt så höga som våra tvättkostnader och det säger en del om utvecklingen hos oss och hos våra kunder, säger Fredrik Lagerkvist, vd för Textilia som är Sveriges största textilservicepartner inom hälsa- och sjukvård åt landsting och regioner.

Råvaran smutsig tvätt

Varje dygn passerar 100 ton tvätt genom Textilias åtta anläggningar. Det motsvarar cirka 15 000 vanliga tvättmaskiner för cirka 35 ton arbetskläder till merparten av landstingens 270 000 anställda, ungefär lika mycket lakan och handdukar, samt cirka 30 ton med bland annat filtar och bebiskläder från bb- och neonatalavdelningar. Det är med andra ord svindlande volymer till stora värden som med tiden ställt allt större krav på logistik och planering.

– När jag tillträdde som vd för cirka sex år sedan räckte det att vi gjorde en årlig uppskattning av det totala svinnet per kund. Idag behöver både vi och våra kunder en helt annan överblick. Nu kan vi följa varje enskilt plagg på avdelningsnivå och den informationen är ett viktigt led i kundernas miljö- och kvalitetsarbete. För oss som äger alla textilier är god överblick av stocken en garanti för kvalitet och leveranssäkerhet, säger Fredrik Lagerkvist och fortsätter:

– I vår bransch är förutsättningarna lite speciella i det att våra kunder också är våra leverantörer av råvaran smutsig tvätt. Om de så att säga inte sköter sig som leverantör kan vi i vår tur inte producera slutråvaran ren tvätt. Detta förutsätter nära samarbeten och idag drivs utvecklingen lika mycket av våra tankar om förbättringar som kundernas intryck av smarta lösningar i andra branscher, till exempel inköp av måltider.

Förenklar på flera sätt

Navet i denna granulära uppföljning är Texi Logistic Solution, TLS. Smarta, digitala garderober som ersatt bulkiga plaggautomater som krävde en yta på 50-80 kvadratmeter. Dessa rymde cirka 2 000 plagg med en uttagspunkt. I och med att 45-50 procent av personalen hämtar sina arbetskläder på morgnarna blev resultatet snabbt långa köer. TLS gör det möjligt att hämta och lämna plaggen på den egna avdelningen och det underlättar för alla på många sätt.

Förutom att rationalisera bort köer och svinn erbjuder de digitala garderoberna exakt information om åtgången av ren tvätt under dagen. Varje natt skickar systemet en beställning till tvätteriet för att säkra en jämn tillgång av textilier och undvika överleverans som i sin tur kan orsaka problem med överlagring.

System för uppgraderingar

Textilia driver sin digitala utveckling med standardlösningar som anpassas och utvecklas enligt kundernas behov, samt med egenutvecklad teknik. Den digitala garderoben är ursprungligen ett norskt patent men ägs sedan 2015 av Textilia som kom in i utvecklingen i ett tidigt skede. Idag erbjuds kunderna ett strukturerar system för uppgraderingar och buggfix.

– Var sjätte månad lanserar vi en uppgradering av systemet där ny funktionalitet kan vara utvecklad för en kund men blir tillgänglig för alla. En sådan funktion kan vara att systemet skickar dig ett mejl om status på ditt konto och om du till exempel behöver återlämna kläder.

Framgången för de digitala garderoberna på sjukhus runt om i Sverige, nu senast med 160 skåp på Nya Karolinska i Solna, går hand i hand med användningen av RFID-chip för märkning av alla klädartiklar. Textilia har använt tekniken sedan 2002.

– Vi var tidiga med RFID-märkning, radio frequency identification, i våra tvätterier men då använde vi den och antenner för att hitta kläder på banan och kunna informera kunderna om vad vi hade skickat dem och när. Idag kan vi med samma märkning och de smarta garderoberna ange att Kalle Johansson hämtade ut den byxan och blusen klockan 11.21 för tre månader sedan, och om Kalle lämnat tillbaka plaggen eller om sjukhuset behöver påminna om det.

Chip som tål mangel

Nu inför Textilia ytterligare en chipteknik som dels löser en del praktiska utmaningar med själva tvätthanteringen, dels radikalt ökar spårbarheten hos lakan och handdukar. Lösningen är UHF-chip, ultra high frequency, en tunn platta som till skillnad från RFID-chip klarar mangeln och hanteringen för bäddgods. Det är inte enbart utvecklingen av chip-tekniken som gjort att märkningen av kläder prioriterats framför bäddgods.

– Lakan och handdukar omfattar färre artiklar och därmed är det enklare att garantera leveranssäkerheten. Vi började med personalkläder för att det handlar om oändligt många fler artiklar och större svinn. Vardagen på sjukhusen är stressig och det är till exempel väldigt lätt hänt att säcken med smutstvätt hamnar i sopnedkastet i stället för i tvättnedkastet som ofta ligger bredvid varandra. Ibland kasserar till exempel akutpersonalen svårt smutsad tvätt istället för att skicka tillbaka den till oss.

Största utmaningen

Nu kämpar Textilia för att förse de närmare 4,5 miljoner artiklarna i sin textilstock med UHF-chip.

– Varje moment som kräver fysiska insatser är vår största utmaning och det är ett jättearbete att sy in chip i gods som hela tiden ska snurra i produktionen.

Med ett stort internationellt intresse för företagets skåplösningar fortsätter Textilia driva sin digitala utveckling på kundernas villkor.

– Vår portal för elektroniska beställningar, Textilia Online, ska utvecklas så att kunderna själva kan justera sitt sortiment för vikarier och andra personalförändringar. Om jag tittar lite längre fram vore det intressant att med hjälp av tekniken utveckla kunskapen om våra kunders verksamhet. Till exempel med datapunkter för hur personalflödet ser ut, avslutar Fredrik Lagerkvist.