Drönare guld för gruvor

– Drönaren används i både forskning och utbildning och kan bland annat hjälpa oss att kartlägga den svenska berggrunden för att förstå hur berget och våra malmer har bildats, säger Joel Andersson, doktorand i malmgeologi vid Luleå tekniska universitet som utvecklat den.

Terrängmodeller

Drönaren är finansierad av Bolidens stiftelse och LKAB:s stiftelse för främjande av forskning och utbildning och kallas fått Hugin, Highly Useful GeoInformation.

Hugin är utrustad med kamera och en magnetometer, ett vetenskapligt instrument som mäter de magnetiska egenskaperna i berggrunden. Under flygningen fotograferar den med överlappande bilder, så kallad stereofotografering. Därmed blir det möjligt att bygga terrängmodeller för att till exempel göra volymberäkningar och se strukturriktningar i berggrunden.

– För ett gruvföretag med dagbrott kan drönaren exempelvis användas för att upptäcka sprickor som är viktiga för dem att känna till i den dagliga produktionen, säger Tobias Bauer, forskare i malmgeologi vid Luleå tekniska universitet, i ett pressmeddelande.

Ny VR-studio

Drönaren kan användas brett inom olika forskningsområden. Med hjälp av Hugin skulle forskare till exempel kunna få fram mer information om Pärvieförkastningen, en över 16 mil lång spricka i jordskorpan i trakterna kring Kiruna och Kebnekaise, som bildades när inlandsisen smälte för flera tusen år sedan. Nu vill forskare på Luleå tekniska universitet ta reda på om det var två miljarder år gamla strukturer i berggrunden som reaktiverades eller om strukturerna längs Pärvieförkastningen nybildades.

Data som drönaren samlar in kan forskare och studenter arbeta vidare med i en interaktiv miljö i Luleå tekniska universitets nya VR-studio.

Hugin väger 6,2 kg utan och 7,8 kilo med utrustning i form av kamera och magnetometer. Drönaren har lång flygtid och kan lyfta tung last i förhållande till sin smidiga storlek, vilket gör att det går att koppla på fler sensorer och göra simultana mätningar.