Alla vinner på IKT-fritids

– Elevernas egen kompetens har blivit en allt viktigare del i det vi gör. Vi har till exempel sett hur barn med olika neuropsykiatriska diagnoser, unga med ”hårda armbågar”, genom sin stora digitala kompetens lyfts fram och blir attraktiva lekkompisar. Barnen som tidigare gick hem och spelade är nu kvar på fritids och en del av gruppen. En elev i åk 3 berättade att han blivit bjuden på kalas för första gången. Det är bara en av många guldhistorier, säger Linnea Malmsten, IKT-pedagog och en av initiativtagarna till IKT-fritids på Sågtorpsskolan i Nacka.

Macdatorer bra början

Det var när Linnea Malmsten för sex år sedan gick slutåret på lärarutbildningen som tankarna om att jobba mer digitalt på fritids började ta form. Delvis tack vare ett eget intresse för teknik och datorspel, men i första hand för ett starkt engagemang i elevernas utveckling. Vid den här tiden hade skolan just fått 30 Macdatorer av Nacka kommun och Linnea Malmsten, som undervisade i bild och på fritids, märkte hur eleverna anammade möjligheterna på ett självklart sätt.

– Eleverna passade på att logga in och surfa när och där tillfälle gavs. De brann helt enkelt för internet och det ville vi förvalta. Jag läste Skolverkets texter om att jobba med digitalisering och det öppnade för att vi började använda datorer till fritids också. Vi jobbade bland annat med att göra film i iMovie och många barn ville vara med. Under den här tiden blev det också allt tydligare hur kunniga eleverna var och hur väl de samarbetade kring sina filmprojekt, berättar Linnea Malmsten och fortsätter:

– Vi insåg att de digitala verktygens möjligheter utvecklade elevernas sociala och digitala kompetens och det ledde till ett värdegrundsarbete. Här föddes också idén om ett IKT-fritids som vi kör några dagar i veckan.

Den farliga tystnaden

Med kollegan Stina Hedlund har Linnea Malmsten tillsammans med eleverna byggt vidare på värdegrundsarbetet.

– Vi har frågat barnen vad de vill göra och svaret är att de vill spela, till exempel för att visa sina kompisar den värld som de skapat i Minecraft. Vi har spelat tillsammans med dem men också på andra sätt haft ett elevcentrerat förhållningssätt. Resultatet har blivit att vi byggt och utformat nya aktiviteter med barnen.

Linnea Malmsten nämner som exempel att man på IKT-fritids börjar varje aktivitet med att lyfta fram och prata om en aktuell fråga. Till exempel hur man ser på våld i datorspel eller vilket budskap som Justin Biebers låtar egentligen förmedlar. Men digitaliseringen väcker också frågor som vuxna behöver samla mod för att möta.

– Vi vill inte ha en kultur där barnen klickar bort obehagliga saker som de stöter på när de kommer vilse under ett bildsök eller utsätts för elaka kommentarer i spel. Det är i tystnaden som övergrepp uppstår och vi vill med arbetet uppmuntra barnen att komma och prata med oss. Jämför med om något händer på fotbollsplanen – barnen kommer direkt och berättar direkt och vi bemöter det på en gång. Vi får inte vara rädda för att ta upp cybervärldens mörka sidor på samma sätt.

Linnea Malmsten framhåller att internet är en viktig del av demokratin och yttrandefriheten, och att precis som barnen lär sig trafikvett behöver de lära sig internetvett.

– Vi har haft diskussioner som börjat med att en elev berättar att han fått sexuella propåer. Då frågar vi eleverna ”Ludvig vill prata om det här med att knulla – har ni också fått den frågan?”. Det blir bra diskussioner och eleverna tipsar varandra om hur man spärrar konton och om annat de gjort för att bemöta problemet. Samma sak om någon blir kallad ett skällsord – vi diskuterar innebörden av till exempel ”hora” så att eleverna inser vad det egentligen innebär. Ofta handlar det om okunskap och när man vet mer är det enklare att göra rätt val.

Tveksamma föräldrar

Om barnen varit med på tåget från början har deras föräldrar kanske inte alltid varit lika roade av att det spelas dataspel på skol- och fritidstid.

– Vi är väldigt noga med att informera föräldrarna innan vi gör något, till exempel på klassföräldramöten med möjligheter att ställa frågor. Här förklarar vi också syftet med det vi gör och att det handlar om så mycket mer än att ”bara” spela dataspel. Vi möter också lärarkollegor som ifrågasätter arbetet med digitala aktiviteter och vi har berättat och diskuterat på personalmöten och i andra sammanhang. Här är det en stor fördel att jag nu jobbar halvtid som IKT-pedagog och har tid och mandat från skolledningen att vara en resurs för lärarna i det pedagogiska arbetet i klassrummet.

Digitala agenter

Sågtorpsskolans arbete med digital kompetens på IKT-fritids har bland annat uppmärksammats med Nacka kommuns kvalitetspris Fjädern. Linnea Malmsten och Stina Hedlund har också skrivit boken Fritidshem IKT – möjligheter och utmaningar som gjort dem till efterfrågade föreläsare. Snart publiceras den andra vetenskapliga artikeln om arbetet på skolporten.se.

Har du något tips på vägen för lärare som vill jobba mer digitalt i klassrummet?

– Vi har bland annat inspirerats av Englands sätt att arbeta med digitalisering genom att göra några elever till superanvändare. Deras uppdrag är att lära sina kompisar i klassrummet och de blir även ett stort stöd för lärarna samtidigt som de växer med uppgiften. Vi har så kallade digitala agenter i åk 1-6. Varje månad får de uppgifter kring exempelvis källkritik eller skolans regler för nätet att genomföra i klassrummet. Det är ett bra sätt att skapa jämlikhet och kvalitet och föräldrarna är jättenöjda med arbetssättet.