Sveriges nya forskningsfartyg

– Som IT-avdelning är vi vana att bygga, förvalta och driva forskningssystem för krävande miljöer. Forskningsfartyget Svea kommer heller aldrig att bli färdigutrustad utan det handlar om ett ständigt utvecklingsarbete. Vi är en IT-avdelning som arbetar med betydligt mer än bara mejl och lagring, säger Björn Lindell, it-strateg på Sveriges Lantbruksuniversitet.

Salthalt och fiskar

Det är i första hand SLU och SMHI som kommer att använda vad som blir Sveriges största forskningsfartyg och Sjöfartsverket kommer att ansvara för driften.

Svea kommer att ersätta föregångaren U/F Argos som skrotades 2013. Under senare år har SLU hyrt danska Dana och SMHI finska Aranda för sina havsforskningsbehov men från och med maj 2019, då Svea tas i bruk, får svensk forskning och miljöövervakning avsevärt bättre förutsättningar.

Fartyget kommer vara tystgående för att inte störa fiskar eller mätinstrument och med hjälp av sidopropellrar kommer fartyget kunna hålla sin position med stor exakthet.

Svea kommer att samla in data om vattnets salthalt och temperatur och har på fartyget specialdesignade laboratorier för bland annat fiskhantering och vattenanalyser. Dessutom är fartyget förberett för flyttbara containerlaboratorier och fjärrstyrda undervattensfarkoster.

– I samråd med varvet bestämmer vi vilken teknisk utrustning som ska installeras och en del av utrustningen levererar vi själva. Vi utvecklar också mjukvaran tillsammans med forskarna på SLU och SMHI. Dels för att vi har kunskapen, dels för att det ger oss bättre möjligheter till långsiktig förvaltning, säger Björn Lindell.

Från papper till IoT

När man tidigare har undersökt exempelvis fiskar har man samlat in data, skrivit ner den för hand, och matat in den manuellt i systemet. Nu kommer samma data att samlas in automatiskt där fiskars längd och vikt mätes och görs redo för analys.

– Vi tar med oss erfarenheter från IoT och insamling av sensordata och med den nya tekniken kommer expeditionsdeltagare att kunna ägna sig åt ännu mer kvalificerat arbete, säger Björn Lindell.

Genom ett agilt arbetssätt har it-avdelningen kunna jobba med de krav som har funnits från olika intressenterna och under varje delprojekt har de gått igenom hela processflödet tillsammans med expeditionsdeltagarna på fartyget och med forskare på land.

Eftersom arbetsmiljön ombord kommer att vara helt ny även för expeditionsdeltagarna har design sprint-metoden varit till stor hjälp, menar Björn Lindell. Den har resulterat i att fartyget kommer att utrustas med rätt produkter av rätt kvalitet som behövs för att möta de vetenskapliga kraven.