Sverige som hållbar förebild

– Det första som många arbetare inom elektronikindustrin efterlyser är förändrade anställningsformer. Ofta är de anställda av ett bemanningsföretag eller en underleverantör och inte av företaget där de arbetar, eller så är de studenter som gör sin praktik. Det innebär att de saknar anställningstrygghet, socialförsäkring och att de har lägre lön och sämre förmåner än sina kollegor som gör exakt samma jobb, säger Björn Claesson, president Electronic Watch.

– Det handlar också om hälsa och säkerhet, framförallt i fabriker som arbetar med kemikalier. Många arbetare berättar att de blir sjuka av jobbet men att de inte vet varför. De vet inte hur de ska skydda sig själva eller så väljer de att inte skydda sig själva för att de tycker att det hindrar dem i deras arbete. Till exempel jobbar de långsammare med handskar och det hotar ackordet, eller så är det obekvämt med skyddsmask i en varm och fuktig fabrik.  

– Den sista delen handlar om hur arbetarna kan påverka och driva förändring. Det finns statliga inspektörer men de kan inte alltid lösa problemen, och det finns CSR-revisorer men ofta är arbetarna även rädda för att tala med dem. Samtidigt är det väldigt svårt att starta fackföreningar. Omkring 3 procent av arbetarna inom elektronikindustrin har någon form av facklig representation och även om de är fackligt anslutna så är det ett problem att de inte vågar framföra sina krav. 

Deborah Albers, håller du med?  

– Det finns absolut många utmaningar men generellt sett så är jag optimistisk. Aldrig tidigare har så många av världens största varumärken, mest inflytelserika företag, offentliga upphandlare, och detaljister som tydligt säger att det finns oacceptabla förhållanden i leverantörskedjan. Det är inget som förändras över en natt men det viktiga är viljan att arbeta med den här frågan. Med ett perspektiv på 5-20 år ser jag betydande förbättring inom leverantörskedjan även om det idag finns många problem i fabrikerna, säger Deborah Albers, vice president, RBA, Responsible Business Alliance.

Hur arbetar RBA med de här frågorna?   

Vi arbetar med en uppförandekod och ett program för revisioner. Våra medlemmar måste acceptera och följa uppförandekoden och revisionerna verifierar att så är fallet. Annars väntar konsekvenser. Det finns också frivilliga överenskommelser som sträcker sig längre än uppförandekoden och är en möjlighet för företag ta på sig ledartröjan inom hållbarhet.

Björn, ser du en förbättring genom det här arbetet?  

– Precis som Deborah är jag optimistisk. Jag skulle inte arbeta med det här om jag inte trodde på förändring. RBA har en viktig roll i arbetet med att göra elektronikindustrin mer ansvarstagande och transparent. Ett annan förhoppning är att arbetet via Electronic Watch ska få offentliga upphandlingar att ställa krav på hållbara leverantörskedjor. Bolagen inom RBA representerar 4-5 biljoner dollar och offentligt upphandling motsvarar 12-13 procent av BNP inom OECD-länderna. Det är med andra ord en stor del av marknaden.

– Jag har arbetat länge med offentlig upphandling och mänskliga rättigheter. För 10-20 år sedan var hållbara leverantörskedjor ganska okänt inom ramen för offentliga upphandlingar, men det har förändrats oerhört mycket. Idag finns en helt annan medvetenhet och en lagstiftning som gör det möjligt att ställa krav som i sin tur driver utvecklingen i önskad riktning. 

Deborah, RBA tog nyligen emot ASF:s rapport. Vad händer nu?  

– Vi fick rapporten Atea Sustainability Focus om den globala it-branschen i början av året. Det var i rätt tid inför det vi kallar vår leadership circle, där RBA bjuder in aktörer inom och utanför it-industrin för att diskutera vad vi ska göra under de närmaste åren. Det mötet ägde rum för några veckor sedan och Atea var på plats för att presentera rapporten. Med den som utgångsläge diskuterade vi förslag på konkreta insatser för ökad transparens som verktyg för förändring.  

– Nu genomförs ett projekt under ett år om hur det arbetet skulle kunna se ut. Vi arbetar med frågor som hur kan vi representera arbetarna och förbättra deras livskvalitet. Vi kommer också samla in befintliga revisionsrapporter för att skapa oss en bred bild av utmaningar och trender hos bland annat råvaruproducenter och andra underleverantörer. Vilka krav ställs av offentliga upphandlingar och hur kan medlemsbolagen uppfylla dem? Målet är att ta fram en vägledning för offentliga upphandlingar.  

– Sverige har kommit väldigt långt i de här frågorna och Atea driver dem på ett föredömligt sätt. Vi är tacksamma över att kunna arbeta med rapporten och över att på så sätt skapa meningsfulla resultat, avslutar Deborah Albers.