HR-avdelningens silvertejp

– Det finns egentligen ingen anledning att använda en robot om företaget har en riktigt bra, genomtänkt och användarvänlig plattform för HR, löner, semestrar och andra administrativa och tekniska system som omfattar alla medarbetare. Men i väntan på sådana lösningar används robotar idag inom HCM lite grand som silvertejp. De är en funktionell men tillfällig lösning för att företag och organisationer ska kunna fortsätta digitalisera, säger Carin Strindmark, vd för Knowit HRM, som stöttar HR- och löneavdelningar med digitala verktyg och it-kompetens.

Carin Strindmark speglar digitaliseringstempot för HCM-området mot sitt eget yrkesliv som konsult.

– Under de senaste 20 åren har det hänt mycket men också för lite. När jag började pratade alla om att snart skulle vi kunna tidredovisa med mobilen. Nu börjar det bli verklighet. Dels för att tekniken med telefoner och appar utvecklats och dels för att leverantörer av löne- och tidredovisningssystem prioriterat att löneutbetalningarna blir rätt i systemet enligt gällande lagar och regler. Sedan kommer teknik för användarna. Resultatet är att idag har de en stor teknikskuld.

Omfattande avslut

I väntan på synkroniserade, sömlösa och användarvänliga personal- och lönesystem väljer många företag och organisationer att använda sig av robotar. Till exempel för alla de åtgärder som initieras när en medarbetare lämnar företaget.

– Så kallade avslut är en omfattande process eftersom varje anställd finns i många olika system, från lönesystemet till alla säkerhetssystem med olika inloggningar och nu väljer många företag idag att använda robotar för en så snabb, korrekt och heltäckande hantering som möjligt. Robotar är också mycket använda vid nyrekryteringar och den delen handlar både om administration som att skriva och skicka ut avtal, till finlir som att beställa blommor för att hälsa välkommen.

Inte utan magkänslan

Många företag sneglar också på möjligheterna att i allt högre grad använda robotar för objektiva och tidseffektiva rekryteringar. Carin Strindmark förstår intresset men är själv lite tveksam.

– Forskare menar att ju mindre subjektiva bedömningar vid en rekrytering desto bättre, så länge personen kan göra ett bra jobb enligt olika lämplighets- och begåvningstester. Jag har full respekt för det, men själv vill jag ändå lyssna på min magkänsla för att en rekrytering ska bli riktigt bra. Människor och arbetsgrupper är mer än sina yrkesmässiga färdigheter.

Utveckla och förbättra

Robotar har många användningsområden och fördelar men Carin Strindmark vill påminna om hur viktigt det är att inte glömma bort människorna som tekniken ska hjälpa. Hon reflekterar kring olika exempel på organisationer som robotiserat för att frigöra kompetens. De kan ha lika goda avsikter men ändå nå väldigt olika resultat.

– De organisationer som når målet att bättre ta vara på medarbetarnas kompetens och engagemang, till exempel socialsekreterare som ju vill jobba med människor och inte med att beräkna ersättningar, har så att säga satt sig i framsätet för att driva förändring. Här har man på ett tidigt stadium tydligt kommunicerat målen med robotiseringen och organisationen kan ta sig an utvecklingen med öppna ögon, säger hon och fortsätter:

– Sedan ska sägas att det även i sådana fall kan uppstå vissa motreaktioner från medarbetare. I vissa fall för att de trivs med att sitta på sitt rum och sköta rutinarbete, eller för att de vet med sig att de inte har tillräcklig kompetens för nya arbetsuppgifter. Jag vill också betona att robotar inte främst ska ses som ett sätt att spara resurser, utan som en möjlighet att utveckla och förbättra verksamheten, avslutar Carin Strindmark.