Därför behövs luftvägar

Drönare räddar i många fall liv men samtidigt börjar det bli trångt i luftrummet och i många fall stör drönare annan sårbar verksamhet, som flyget. Mats Lundbäck, CTO på Telia, vill att drönare utrustas med GPS för en säker och snabb navigering.

– Den här drönaren är byggd utifrån ett samarbete mellan Karolinska Institutet, Ericsson, och Telia. Ursprunget är att vi ser en väldigt stor potential hos drönare. I just det här fallet handlar det om att man har 70 procents större chans att överleva om man har en hjärtstartare på plats inom tre minuter, om man drabbas av någon form av hjärtstillestånd, så därför testade vi att sätta den på en drönare, säger Mats Lundbäck, CTO på Telia.

– Man möter förstås en hel del spännande problem och utmaningar på vägen. Det kan ju tyckas enkelt att flyga ut en hjärtstartare, men man måste förstå var patienten befinner sig och en förmåga att larma, och dessutom hålla koll på lagstiftningen som gått från väldigt öppen, till väldigt hård, men som nu håller på att öppnas upp något igen. Vi på Telia ser en jättepotential framöver, och ett antal utmaningar som måste lösas när det blir 10 000-tals drönare i luften.

Hur löser man det?

– Enklaste sättet är att sätta uppkopplade kameror på drönarna, så att de som flyger kan se hur det ser ut i luftrummet men vi tror inte att det kommer att räcka utan någon måste ha koll på helheten och säkerställa att drönaren flyger där den får flyga. Nu har vi möjlighet att via mobilnäten positionera var drönarna befinner sig. Lägger man ihop GPS med vår förmåga att positionera kan man börja bygga vägar i luften där man får köra drönare.

– Men eftersom drönare är otroligt beroende av väder kommer vägarna inte kunna vara statiska, så rutten måste anpassas med hjälp av väderdata. Att få ihop ett ekosystem av det kommer kräva otroligt mycket datorkraft och delning av information som hela tiden måste hållas levande. Vår vision framåt är någon typ av nytt vägnät för drönare uppe i luften som hela tiden anpassar sig efter den rådande situationen.

drönare med hjärtstatare.jpg

Drönare med hjärtstartare

När kan vi vara där?

– Vi är ju inte ensamma att arbeta med det här, utan vi är ett antal aktörer både i Sverige och i världen som tillsammans måste skapa det här systemet som behövs. Jag tror vi är i läget där vi inom ett till två år kan skapa vägar som går från en punkt till en annan. De större ekosystemen när vi pratar större vägnät och mängder av drönare, handlar nog snarare om år 2025. Men jag tror att det är en utveckling som inte går att stoppa eftersom potentialen är så stor.

15 augusti 2018Uppdaterad 2 oktober 2023Reporter Tim Lefflerit i vårdenFoto Fredrik Kron, Adobestock

Voisters nyhetsbrev

Allt om digitalisering, branschens insikter och smartare teknik.

Rekommenderad läsning

Stäng