Vägen till pantad it

I både Varberg och Karlstad jobbar kommunen aktivt för en hållbarare it-hantering. Prio är att ställa hållbarhetskrav på it-leverantörerna samtidigt som kommunens it-avdelning har full kontroll på utrustningen.

– Vi har sedan tio år tillbaka jobbat med en livcykelhantering av våra it-komponenter som datorer och paddor och liknande, och skickar dem på återanvändning snarare än återvinning. På senare tid har vi även skapat en plattform för våra medarbetare så att de inte behöver så mycket prylar och istället få ut mer än vad de redan har, säger Mats Jensen, enhetschef it-utveckling i Karlstad kommun.

Hur ser det ut för er i Varberg kommun?

– Vi har ett jätteprojekt som vi kallar för miljösmart kommunikation. Det handlar om att vi använder oss av Skype som telefonväxel, där syftet är att minska antalet resor, och oftare ha möten i videoformat. Både för miljön och för medarbetarnas skull, säger Anders Boustedt, it-strateg, Varbergs kommun.

Finns det för mycket prylar i omlopp?

– Absolut och där är jag imponerad av Karlstad. Jag tror att man måste börja tänka mer på livscykelhantering, och i den här Spotify-tiden vi lever i nu tycker jag det är omodernt att äga sakerna, som våra verksamheter gör i dagsläget. Då kommer de inte lika lätt till återanvändning såsom i Karlstad, och där behöver vi och flera kommuner tänka om. Det handlar förstås om miljön, men kanske än mer att mineralerna som finns i många av produkterna tas fram i konfliktområden, säger Anders Boustedt.

Mats, har du några tips?

– Ett starkt pannben och se till att man kontrollerar all it-infrastruktur. Vi har lärt oss av Atea, till exempel, och ställer krav på alla våra leverantörer, vare sig det är telefoner eller skrivare, att de ska kunna ta tillbaka dem och skicka dem på återanvändning, snarare än återvinning. Om vi tar telefonerna så äger vi inte dem själva, men vi ställer ändå kravet att när de lämnas tillbaka ska de återvinnas på ett hållbart sätt, säger Mats Jensen.

Panta mera har man ju hört om men inte att panta it?

– Nej, en sådan devis tycker jag vi borde lyfta upp. Det är jättedåligt ställt med att panta it i Sverige, trots EU-direktiv och -mål som vi inte kommer att uppfylla i den här takten. Om vi gör lite kampanjer kring detta för att få folk att tänka till, kan vi nog nå världsklass även på det här området, säger Mats Jensen.

– Och det handlar inte bara om att leverantörer ska ta tillbaka grejorna, utan också återvinna dem på ett sådant sätt att de blir lättare att återvinna. Det spelar ju ingen roll om det handlar i en skrivbordslåda hos oss eller en skrivbordslåda hos dem, utan de måste ju tas om hand på ett ordentligt sätt, och då måste man tillverka grejorna smart, säger Anders Boustedt.

– Alla har ett gemensamt ansvar, från gruva till användning, och vi kan inte påverka allt, men vi ska påverka det vi kan, genom de avtal vi tecknar, säger Mats Jensen.

100%-klubben

Under Bootcamp 2018 drog Atea igång sin nya hållbarhetssatsning 100%-klubben. Genom den arbetar man tillsammans med sina medlemmar för att uppnå ett 100-procentigt återtag av it-produkter, och där både Karlstads kommun och Varbergs kommun är medlemmar. Läs mer om 100%-klubben här.

Finns det kanske en kunskapsbrist här?

– Jag tror att man tror att det är svårare än vad det är. Vi har gjort det jättelätt för oss, och ställer krav på leverantörer att komma och hämta grejorna. Vi har åldersutbyten och det sker i en ganska automatiserad process, säger Mats Jensen.

– Vi lämnar också tillbaka våra grejor, men eftersom vi inte har någon central kontroll av våra grejor, så ser vi inte till att 100 procent lämnas tillbaka, och där behöver vi bli bättre. Då tror jag att det bästa är att ha ett centralt ägande och ansvar av livscykeln på prylarna. Det blir nästa steg för vår del, säger Anders Boustedt.

Kan man ha en 100-procentig livscykel?

– Jag tycker det är rimligt. Sen kan man göra vissa avsteg. Våra elever kan exempelvis köpa loss sina datorer sista året i gymnasiet. Vi bryter ju inte cykeln för det, utan det blir ett konsumentansvar hos eleven, säger Mats Jensen.

– När Vägverket kom med sin noll-vision var det nog många som tyckte att det var larvigt, men tittar man på dagens teknik med självkörande och självbromsande bilar, så är det helt plötsligt inte omöjligt. Använder vi vår egen intelligens och smart ny teknik så är inte detta omöjligt heller, säger Anders Boustedt.

– Det finns så mycket möjligheter med it som gör att man kan bli mer hållbar som kommun, när det handlar om att till exempel använda Skype istället för att resa, som Anders var inne på. Det ska vi utnyttja, säger Mats Jensen.

– Ingen kan göra allt men alla kan göra något, säger Anders Boustedt.

12 juni 2018Uppdaterad 2 oktober 2023Reporter Tim LefflerdigitFoto fredrik kron, adobestock

Voisters nyhetsbrev

Rekommenderad läsning