Skolan hänger inte med
Mobiler borde vara ett självklart verktyg och metadata behövs för att utveckla en modern skola. Troed Troedson har starka åsikter om dagens skola. Om inget görs kommer skolan att skapa ett A-lag och ett B-lag av framtidens elever.
Troed Troedson är en av Sveriges flitigast anlitade föreläsare när det handlar om ledning, lärande och kompetens. Han är också konsult och organisationsutvecklare med en speciell vurm för skol- och it-frågor, vilket gör digitaliseringen av skolan till något av ett favoritämne.
– Av alla de saker som sker så handlar det mesta om att skapa digitala läromedel, vilket i sin tur bara är en it-fiering av analoga läromedel. Det finns inget som säger att matteböcker på nätet är bättre än i bokform. Den viktigaste delen, som skulle kunna skapa förändring, pratas det inte alls om och den handlar om metadata.
Skolan skulle kunna se vilka avsnitt som är svåra för vilka ungar, och vilka som tröttnar var. Det går ju inte att göra i en tryckt bok, men något sådant tänk finns inte ens.
Troed Troedson
– Som exempel kan jag ta Coop och Ica och deras självscanning. Där lär sig systemet hur folk handlar, hur många procent som glömmer brödet och får gå tillbaka. När de sedan bygger nästa butik så kan de analysera datan och utforma nästa butik efter den. Så skulle skolan kunna göra med eleverna och se vilka avsnitt som är svåra för vilka ungar och vilka som tröttnar var. Det går ju inte att göra i en tryckt bok men något sådant tänk finns inte ens.
Skolans logik måste vändas
Troed Troedson.
Troed Troedson ser framför sig att någon sätter sig och gör en processkarta för skolan genom att använda metadata och den ska inte fokusera på elevens process utan skolans process. Och i den måste man också vända på logiken i skolan, menar han.
– Från skolans perspektiv har man alltid bestämt att ett visst material tar 60 minuter, tre veckor eller kanske ett läsår att genomföra, och sedan har man gjort timplanen efter det. Men om man individualiserar skolan genom bland annat metadata så river man sönder den strukturen och möjliggör för alla elever att lära sig och utvecklas i sin takt, med lärare som ser exakt vad eleven kan och inte kan. Men eftersom skolans kärnuppgift är elevens och inte skolans lärande så är de inte organiserade för att fokusera på sådant.
– Jag tror också på en mindre tidsanpassad skola med mer pull och mindre push. När vi idag pratar om entreprenöriellt lärande i skolan så tycker jag det blir paradoxalt när vi samtidigt säger att eleverna ska ha NO i en viss sal, en viss tid med 26 andra personer som man inte har valt. Det blir som att man får ta ansvar för sitt lärande inom ramen för en väldigt, väldigt liten box.
Mobiler i skolan?
Den senaste tiden har mobildebatten blossats upp ordentligt. Många vill se ett förbud mot dem i skolan, och andra vill det verkligen inte. Troed Troedson ser telefoner som ett kognitivt, förstärkande verktyg som hjälper oss att göra något mer effektivt, vare sig det handlar om att laga en köttbit, lära oss något om Asien eller mobba någon. Den är som en kniv i köket, den kan vara bra till många saker men också dålig till vissa.
– Istället för att lära oss hantera den så vill folk ta bort den, vilket känns fel. När jag träffade ett hörapparatsföretag för ett tag sedan så frågade jag varför de inte skapar någon sorts superhörsel utan ni bara återställer hörseln till 1.0? Det är ju lite konstigt att 1.0 alltid ska vara målet, och likadant är det med mobilen. När du gör ditt nationella prov ska du bara ha 1.0 som kapacitet, men när du genomför en budget på jobbet så skulle det vara fånigt om någon begärde att du ska göra det med bara papper och penna. Skolan är ett av de få ställen där vi fortfarande har den manuella mänskliga kapaciteten som norm.
Hur tror du skolan ser ut om tre-fem år?
De rika barnen får någon sorts Google-baserade lektioner till hemmet när som helst under dygnet, och de mindre resursstarka får i värsta fall en obehörig och ointresserad vikarie.
Troed Troedson
– De allmänna systemen och skolorna lär se rätt liknande ut mot nu, vilket kommer leda till att resursstarka föräldrar inte längre kan vänta utan de tar sina barn ur skolan och placerar dem i en annan struktur för lärande.
– Det är som inom sjukvården. Jag vill ju gärna gå till min landstingsstyrda vårdcentral men när jag väl är där så får jag köa hur länge som helst och de låter mig inte välja tid. Det gör lite ont i mig men jag ringer till slut Kry, Doktor24 eller dylikt och får en helt annan affärslogik. Med det försvinner även betalningsviljan, och det är på grund av att systemet inte gjort vad det borde under väldigt lång tid.
– Så blir det även i skolan där de rika barnen får någon sorts Google-baserade lektioner till hemmet när som helst under dygnet, och de mindre resursstarka i värsta fall får en obehörig och ointresserad vikarie. Särskilt på de orter där det blir allt svårare att hitta behöriga pedagoger. Men inte något dåligt som inte för något gott med sig - för när det här väl händer så kommer det att sätta fart på det offentliga systemet.
Läs mer om ämnet: