Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

IIS: Allt fler rädda på nätet

tjej-internet-iis--960640.jpg

Allt fler svenskar upplever att näthatet hindrar dem från att uttrycka politiska åsikter. Trots det ökar antalet personer som tycker att nätet gör samhället mer demokratiskt, samtidigt som allt fler vill förbjuda extremistiska åsikter, enligt en ny rapport från IIS.

IIS, Internetstiftelsen, brukar publicera sin årliga rapport Svenskarna och internet under hösten. Men nu när det är valår så släpps också en extra version, nämligen Svenskarna och internet - valspecial 2018.

Ett hårdnande debattklimat

Den nya undersökningen visar att allt fler tar del av politisk information på nätet, men att det finns en ökande rädsla för att själv delta i debatten. 27 procent har under det senaste året avstått från att uttrycka en politisk åsikt, och det beroende på rädsla för kritik, hat eller hot. Rapporten visar också att de som mer frekvent debatterar politik på nätet även är samma personer som på grund av näthat allt oftare avstår.

14 procent av de svarande har någon gång utsatts för näthat alternativt att någon skrivit negativa saker om dem. Där är yngre personer och framförallt kvinnor överrepresenterade. I åldersgruppen 16-25 år så har 33 procent drabbats och mäter man endast kvinnor i samma grupp så ligger siffran på 38 procent. 

Trots denna statistik så gör internet det lättare att delta och engagera sig politiskt, anser nästan hälften av befolkningen, närmare bestämt 48 procent. Där är siffran ännu högre bland den yngre delen av befolkningen, 67 procent av förstagångsväljarna anser detta. Att internet också gör samhället mer demokratiskt tycker 30 procent, även där är siffran högre bland dem som ska rösta för första gången. 

"Förstagångsväljarna visar vägen"

Vad gäller extrema åsikter så har en tvärvändning skett. För första gången så är fler personer emot än för när frågan ställs om dessa ska få spridas på nätet. I år är 48 procent emot att extrema åsikter får uttryckas, 24 procent är för. 

Ett stort skifte har också skett när det gäller att ta del av politisk information på nätet. I år tar 71 procent del av detta, inför riksdagsvalet 2014 låg siffran på 47 procent. I gruppen förstagångsväljare är siffran högre än snittet även här, bland dessa tar 80 procent del av politisk information på internet.

– Förstagångsväljarna sticker ut och visar vart vi är på väg. De har en betydligt positivare syn på internets demokratiska möjligheter, värderar digitala informationskällor högre och är dessutom betydligt mer politiskt aktiva på internet, säger Björn Appelgren, projektledare på Internetstiftelsen.

25 juni 2018 Uppdaterad 7 mars 2019 Reporter Fredrik Adolfsson digit Foto Adobestock

Rekommenderad läsning