Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

Fördel fjärrundervisning

Umeå kommun bedriver fjärrundervisning i 19 olika språk, vilket ger eleverna både språklig och digital kompetens. För andra ämnen går det att ansöka om försöksverksamhet och nu hoppas Umeå att det ska bli möjligt att fjärrundervisa i fler ämnen.

Regeringen menar att alla barn och unga ska få en likvärdig tillgång till bra undervisning oavsett var man bor i landet. Därför förlänger man den försöksverksamhet som syftar till att låta kommuner ansöka om att få bedriva fjärrundervisning i fler ämnen än i språk, som idag är tillåtet. Tidigare var tanken att den försöksverksamheten skulle upphöra i juni år 2018, men tiden har nu förlängts till sista juni år 2019. 

Umeå är en av de kommuner som idag bedriver undervisning i språk.

– I dagsläget bedriver vi fjärrundervisning i totalt 19 olika språk. Det är en process som vi har jobbat med i drygt tre år. Tidigare hade vi modersmålslärare som åkte ut till våra elever i ytterområdet och det gick åt så pass mycket tid att det tillslut var svårt att få ihop. Det blev startskottet på att vi börja titta på fjärrundervisning, säger Peter Hjelm, verksamhetsutvecklare på Kompetenscentrum för flerspråkighet i Umeå kommun.

– Syftet är att många av eleverna i vår kommun kan vara ensamma i sitt språk, och då blir det en ganska enahanda en-till-en-undervisning. Forskning visar ju att man lär sig språk bäst tillsammans med andra, så vi tänkte att vi kunde få ihop en grupp elever som exempelvis har arabiska som modersmål så får de en till språklig domän och stärka sin kulturella identitet, eftersom det annars kan vara så att de bara talar sitt modersmål hemma. Därför har vi nu modersmålsundervisning från lågstadiet upp till högstadiet och utvecklingen har varit väldigt positiv.

Vad är viktigt att tänka på i fjärrundervisning?

– Ja, det skiljer ju sig från när man träffar dem fysiskt i ett klassrum jämfört med en skärm. Men vi har en utvecklingsgrupp och de lärare som bedriver fjärrundervisning träffar jag en gång i månaden. Där har vi uppstyrda aktiviteter med fokus på att utveckla både pedagogik och metodik. Vi har bland annat jobbat mycket med att de spelar in sina lektioner så kan vi titta på dem i vår utvecklingsgrupp och så ger vi feedback till varandra. När man har arbetat ett tag med fjärrundervisning kan man också se hur man kan använda delar från fjärrundervisningen i det fysiska klassrummet.

Vad säger grannkommunerna om ert arbete?

– Ja, år två när vi började med undervisning 4-6 var det flera kommuner som hörde av sig till oss eftersom de har elever där de inte har möjlighet att få tag i lärare. Om det då schemamässigt har gått att lösa har vi ordnat ett avtal och hjälpt dem. De sista åren är det totalt sex kommuner vi har hjälpt både i modersmålsundervisning och i studiehandledning vilket är fantastiskt roligt.

Vad säger eleverna?

– De får lära sig två saker egentligen. Dels lär de sig språket, dels får de en grymt bra digital kompetens. Sen tar ju saker och ting förstås tid, så därför måste man vara uthållig. De allra yngsta eleverna är inte vana vid tangentbord utan snarare att man trycker på en skärm och så händer saker och ting, så där får man arbete lite annorlunda med själva undervisningen. Vi jobbar exempelvis mycket med att det ska vara interaktion och att elever ska vara med och agera, och med den plattformen vi jobbar med tycker jag att vi kan göra det. Med stigande ålder blir det således mer och mer avancerade övningar.

Hur ser framtiden ut för fjärrundervisning?

– Min förhoppning att det blir tillåtet i fler ämnen.

20 juni 2018 Uppdaterad 22 februari 2021 Reporter Tim Leffler it i skolan Foto Fredrik Kron, Adobestock

Rekommenderad läsning