En bit kvar till digital ledartröja

Digitaliseringsrådets mål är att främja och driva på den digitala utvecklingen och när det gäller digital kompetens visar rapporten att även om mycket är gjort, återstår också mycket att göra inom en rad samhällsekonomiskt viktiga områden. Rapporten En lägesbild av digital kompetens framhåller digital delaktighet är helt avgörande för att Sverige ska transformeras till ett digitalt samhälle.

Målet för regeringens digitaliseringsstrategi För ett hållbart digitaliserat Sverige som publicerades förra våren är att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Strategin utgår från fem fokusområden, där digital kompetens är det första som Digitaliseringsrådet utvärderar.

Stoppa digitalt utanförskap

Rapporten En lägesbild av digital kompetens lägger stor vikt vid problem och risker med ett digitalt utanförskap när det gäller möjligheterna att delta i samhällslivet och ta del av digitala tjänster, inte minst inom e-hälsa och kommunal service. Det är en utveckling som måste vändas menar Digitaliseringsrådet.

Enligt Internetstiftelsens rapport Svenskarna och internet 2017 uppger 71 procent av den vuxna befolkningen att de känner sig helt eller delvis delaktiga i informationssamhället. Det innebär å andra sidan att 29 procent inte gör det. SCB:s Internet bland individer 2017 visar att minst 600 000 personer mellan 16-85 år inte använde internet under första kvartalet 2017.

Detta digitala utanförskap beror bland annat på kön och socioekonomiska skillnader. Ålder är också bidragande faktor, där 39 procent i gruppen 75-85 år saknar internet hemma, att jämföra med två procent i gruppen 16-54 år.

I sin rapport framhåller Digitaliseringsrådet att det behövs mer kunskaper om såväl de som lever i digitalt utanförskap, som den grupp som bara deltar i begränsad omfattning. För att få med alla i samhället behövs konkreta delmål och där har regeringen ett fortsatt ansvar. Bland annat behövs mer kunskap om bakomliggande orsaker till digitalt utanförskap och användaranalyser för att kartlägga vilka insatser som behövs för att bryta utvecklingen, till exempel användardriven utveckling av digitala tjänster och uppsökande verksamhet.

Rådet föreslå i rapporten att regeringen ska utse en aktör med samordnande ansvar för att strukturera arbetet för ökad digital delaktighet och ta fram användarcentrerade kompetensutvecklingsplaner. PTS, Post- och Telestyrelsen, föreslås få denna roll.

Internet på äldreboenden

Förutom socioekonomiska och demografiska orsaker till digitalt utanförskap resonerar rådet kring hur fysiska och ekonomiska variabler är nödvändiga förutsättningar för ökad digital delaktighet. Till exempel behöver fler äldreboenden erbjuda tillgång till internet, inte minst för den fortsatta utvecklingen av e-hälsolösningar och välfärdsteknik.

Digitaliseringsrådet föreslår också att Socialstyrelsen bör få i uppdrag att se över nuvarande försörjningsstöd så att fler har råd med internet. Socialstyrelsen skulle också kunna samordna insatserna för olika typer av delade boenden.

Förutom e-hälsolösningar pekar rapporten på att flera viktiga samhällsfunktioner behöver bli mer tillgängliga för fler. Bland dem digitala betallösningar för stödpersoner, trafikinformation samt vård- och omsorgstjänster. SKL bör få i uppdrag att identifiera sådana betydelsefulla tjänster och i samråd med kommuner, kollektivtrafik och utbildningssektorn föreslå lösningar för ökad tillgänglighet.

Modernisering av utbildningssystemet

Enligt den nationella digitaliseringsstrategin för skolan från hösten 2017 ska den svenska skolan vara bästa i världen på att använda digitaliseringens möjligheter för att främja kunskapsutveckling och likvärdighet. Digitaliseringsrådet framhåller också att utbildningssystemet är avgörande för att Sverige ska bli världsledande på digitalisering. Digital mognad i utbildningssystemet handlar bland annat om förmågan att använda digitala verktyg och distribution av utbildning.

Det är lärarnas digitala kompetens som avgör likvärdigheten, men här finns stora skillnader på individnivå bland landets 130 000 lärare på tusentals skolor. Här föreslår Digitaliseringsrådet en nationell fortbildningsplan för lärare som bidrar till högre digital mognad. Moderniserad lärar- och rektorsutbildningar är också viktigt för utvecklingen. Insatserna bör drivas av SKL och Skolverket och i samarbete med externa aktörer som RISE och Internetstiftelsen för att stärka genomförandekraften.

Många skolor kämpar också med sin digitala infrastruktur och som stöd behövs tydliga riktlinjer. Lösningen är att låta Skolverket utforma rekommendationer på funktionskrav som stödjer skolorna i deras tolkning av vad en ändamålsenlig digital infrastruktur innebär. För att undvika liknande problem i framtiden behövs också förslag på hur framtidens smarta digitala skolor utformas.

Jämställd IKT-sektor

När det gäller högre utbildning är en av flera utmaningar att inte fler kvinnor väljer tekniska utbildningar. Här framhåller rapporten att det behövs satsningar för att öka kvinnors intresse för utbildningar inom naturvetenskap, matematik och IKT. Det behövs ökad förståelse om vilka hindren är och den generella bilden av tekniksektorn behöver breddas. Insatser bör inledas redan under grundskolan.

Riktad satsning på AI

Betydelsen av AI är redan stor och kommer att bli än större, där Sveriges starka position inom industrirelaterad forskning och automatik med fördel kan kombineras med AI. Som gott exempel nämner rapporten Wallenbergstiftelsen som bidragit till ytterligare forskning inom AI. Flera universitet samarbetar också för att stärka sin kompetensbas inom AI, och här ser rådet att det vore värdefullt med ytterligare satsningar inom frågor som rör etik och moral till följd av AI.

Rådet rekommenderar därför en särskild satsning på forskning och forskningsrelaterad utbildning inom hållbar AI. Här bör regeringen visa vägen med riktade medel för den typen av forskning.

Kompetensmatchning en utmaning

Digitaliseringens inverkan på arbetsmarknaden har inte undgått någon och ännu väntar stora förändringar. Rapporten pekar på att matchning av kompetens är en avgörande framtidsfråga för såväl enskilda individer som arbetsgivare och samhället i stort. Här handlar det dels om att säkra behovet av rätt kompetens, dels om att arbetsgivare och arbetstagare hittar varandra på ett effektivt sätt med digitala lösningar.

Att säkra rätt kompetens handlar dels om automatiseringens effekter, dels om hur den demografiska utvecklingen förändrar arbetsmarknaden. En ny studie från OECD visar att åtta procent av arbetstillfällena i Sverige har hög risk att automatiseras. SSF, Stiftelsen för strategisk forskning, skriver att var tionde jobb har automatiserats under åren 2006-2011 och det finns uppskattningar på att drygt 50 procent av alla arbetstillfällen i Sverige kan komma att automatiseras inom 20 år. SSF bedömer samtidigt att framtidsyrken till följd av digitaliseringen finns både bland de som skapar den digitala tekniken och de som indirekt berörs.

Livslångt lärande nyckel

Enligt SKL behöver välfärdsverksamheterna öka antalet anställda med cirka 200 000 personer under de närmaste tio åren för att klara den demografiska utvecklingen. Dessutom beräknas drygt 300 000 personer gå i pension under den perioden. En annan bransch som skriar efter arbetskraft är IKT-sektorn där det behövs 70 000 programmerare fram till 2022 enligt branschorganisationen IT- och Telekomföretagen, IT&T.

Utvecklingen gynnar välutbildade men innebär allt högre konkurrens om och brist på så kallade mellannivåjobb. Enligt rapporten kommer ansvaret för kompetensutveckling i allt högre grad ligga dels på individen, men också på arbetsgivarna. Livslångt lärande är viktigare idag än kanske någonsin tidigare.

Digitaliseringsrådets förslag är att Arbetsförmedlingen får i uppdrag att analysera läget på arbetsmarknaden för att kunna agera. Satsningen JobTech framhålls som en viktig källa till information och kunskap. Det är också viktigt att konkretisera arbetet med livslångt lärande genom att ta fram en målbild och kartlägga hinder. Här bör regeringskansliet ta ansvar för att samla berörda myndigheter och andra aktörer. Det arbetet skulle kunna börja redan under 2018.

Rapporten vill också konkretisera arbetet med livslångt lärande genom att en arbetsgrupp med representanter för utbildningssystemet och näringslivet tar fram en målbild för det arbetet, tillsammans med förslag på hur eventuella hinder på vägen kan undanröjas.

Nya utbildningsformer

Rådet anser att det är särskilt viktigt att titta på behovet av nya utbildningsformer, som kortare kurser och nätbaserade modeller, incitamentsstrukturer, validering av utbildning och kompetens, nya studiestödsmodeller, arbetsgivaren och arbetstagarens ansvar. En sådan arbetsgrupp bör bestå av olika privata och offentliga aktörer från näringsliv och utbildningssektorn.

Digitaliseringsrådet i Almedalen

Den 3 och 4 juli finns Digitaliseringsrådet i Almedalen och diskuterar bland annat digital kompetens och delaktighet samt AI med bland andra bostads- och digitaliseringsminister Peter Eriksson.