Skatteverkets nya värld

– Det skulle egentligen varit ett ganska lugnt år utbytesmässigt totalt, vi har drygt 16 000 klienter och byter 3 000 under våren och 2 500 under hösten. Men vi stötte på lite hårdvaruproblem så vi har bytt modellprogram och ska nu byta ut 5500 klienter i höst. Det ställer ganska stora krav, framför allt på vår leverantör Atea i det här fallet. Rent logistiskt är det väldigt mycket datorer på i praktiken tio veckor.

– Det är noggrann planering som börjat nu och det är ganska lång omloppstid från ax till limpa. Från att en användare har bestämt sig till att datorn står på bordet har vi en löptid på minst sex veckor.

Vad tittar ni på och varför?

– Det är en stor transformation från den stationära till den bärbara datorn. Det är regeringen som bestämt att vi ska digitalisera oss och vår ledningsgrupp har diskuterat hur digitala vi ska vara. Här har vi diskuterat hybridmaskiner, vikbara maskiner med touchskärmar, för att börja jobba med OneNote och andra typer av post it-funktioner och få bort de gamla grejerna. Det är en svår förändring för att vi människor är ju vanedjur. Finns det ett tangentbord använder vi gärna det men det är en helt annan sak när det finns en platta och du måste peka med fingrarna. Det kräver mycket vilja och är inte bara att göra.

Ni prövar också nya lösningar för mjuka certifikat. Vad innebär det?

– Sverige, Finland och Norge var väldigt tidigt ute med terminalkort som väldigt många myndigheter kör med. På den tiden fanns det inget bättre men resten av världen tenderade att hoppa över den här tekniken och gick rakt på mjuka certifikat som installeras i datorn. Problemet med terminalkorten är den omfattande administrationen runt dem och det är därför vi vill titta på alternativ. Det finns ett stort antal medarbetare som arbetar på heltid med att konfigurera och beställa kort. 

Var hoppas ni landa?

– Ur mitt perspektiv vill jag gärna ha mjuka certifikat, sedan är det en annan fråga hur säkerhetsavdelningen ser på detta. Det är till exempel högst 25 procent av datorerna på marknaden som har inbyggd kortläsare och det låser oss i ett segment av datorer och det vill jag gärna komma bort från.

Berätta om den pågående skrivarupphandlingen.

– För snart nio år sedan valde Skatteverket en on demand-tjänst med riktigt stora skrivare. Avtalet har förlängts så mycket som möjligt men nu ser vi över vilken typ av upphandling vi ska köra – Kammarkollegiets befintliga eller en egen. Det här styrs väldigt mycket av våra behov. Vi har ungefär 1 200 skrivare ute och med ganska specifika krav som gör att vi inte vet ännu om vi kan landa i Kammarkollegiets, som är en ganska allmänt specificerad upphandling.

Hur ser du på er digitala verksamhet om tre år?

– Under Skatteverket förvaltas även Kronofogdens vagnpark och där ser vi en tydligare förändring än som kanske är fallet för oss. Där är det mycket mer mobilt arbete på fältet. Jag skulle inte vara förvånad om vi till exempel ser skrivare i bilar inom ett par år. Visst, det har funnits länge men inte med våra krav på säkerhet som styr verksamheten. Så den mobila utvecklingen är en del. Vi har också den stora transformationen från stationära till bärbara datorer.

– När jag gick på den här tjänsten för fem år sedan hade vi 75 procent stationära datorer och idag har vi 90 procent bärbara datorer. Den här förändringen går väldigt fort nu. Den stora skjutsen för vår myndighet har varit att vi tidigare inte hade trådlösa nätverk och vad skulle du då med en bärbar dator till om du inte jobbade utanför kontoret?

– Vi ser också en utveckling mot flexibla arbetsplatser som ger oerhörda utmaningar från tekniksidan. Hur ska vi till exempel docka olika datorer? Olika system minskar flexibiliteten och vi vill ha samma funktionalitet för alla. Idag är det en helt annan värld och så kommer det fortsätta.