Försäkringskassan satsar på AI

Efter outsourcingproblematiken hos bland annat Transportstyrelsen under 2017 så gav regeringen Försäkringskassan uppdraget att se över möjligheterna ifall de skulle kunna ta över andra myndigheters it-drift. Vad har hänt sedan dess? Inte speciellt mycket, menar Stefan Olowsson, CIO på Försäkringskassan.

– Det har mest varit diskussioner där vissa vill ha hjälp och vissa mest vill diskutera. Det här är ju ganska långsiktiga saker som inte sker över en natt. Först måste man titta över de tekniska och juridiska förutsättningarna där ganska många saker måste stämma in.

Ett problem har varit oklarheten ifall LOU, Lagen om offentlig upphandling, ska gälla även myndigheter emellan.

– Där råder det fortfarande ovisshet, och ingen vet riktigt svaret. Pensionsmyndigheten har ju redan sin it-drift hos oss och så har det alltid varit, men när det gäller nya myndigheter så dyker det upp frågetecken: Hur ska allt gå till? Ska de behöva köpa sig en tjänst hos oss eller inte?

Hur tror och hoppas du på att den här situationen ser ut om några år?

– Jag tycker att det är bra för staten om myndigheterna håller samman. Det finns ett antal säkerhetsmässiga aspekter med det och en sammansvetsning skulle utan tvekan kunna skapa en bättre ordning. Vi skulle kunna utnyttja mer information och nya tekniker, exempelvis big data, på samma ställe, istället för att medborgarna måste mata in samma information till varje myndighet. Därför hoppas jag att de ansvariga aktörerna om några år åtminstone har kommit närmare ett beslut och att det kanske till och med är så att vi kunnat börja erbjuda en gemensam it-drift för våra myndigheter.

AI och demokratisering

Att det är just Försäkringskassan som föreslås ta hand om de andra myndigheters it-drift är ingen slump. De är närmare 1000 personer på sin it-avdelning och försöker hela tiden ligga i framkant när det gäller frågor som rör it, säkerhet och digitalisering. När det gäller bedömningar som endast bygger på siffror, vanligt förekommande inom bland annat familjeförsäkringar, så behöver kunderna aldrig ens prata med Försäkringskassan. Under de senaste åren har de också sänkt sin snittliga telefontid från 30 minuter till 10-12 minuter.

– Enkla frågor tar kunder numera själva via webben och då är det bara de svåra frågorna kvar som handläggarna behöva svara på. Därför har antalet telefonsamtal gått ner med flera miljoner bara det senaste året. Det här är ett resultat av att vi börjat använda Mina sidor på webben så att vi direkt kan visa upp mer information till rätt person och även ta hjälp av AI som förenklat hanteringen av den ökade informationsmängden.

AI är också något som Försäkringskassan tänkt använda allt mer för att demokratisera handläggandet.

– Artificiell intelligens ska framöver guida handläggare till rätt beslut. Om vi skall vara riktigt rättssäkra över landet så behövs nog mera hjälp av datorer.  Där ska AI hjälpa till med underlaget så att det ska bli så jämställt som möjligt.

– Vi tänker också att AI i framtiden kan upptäcka saker som inte går rätt till och därmed hitta personer som utnyttjar socialförsäkringssystemet på fel sätt. 

Förutom den potentiella gemensamma it-driften, hur tror du er verksamhet ser annorlunda ut 2020?

– Jag ser en human utveckling framför mig. Vi finns ju till för våra medborgare så vi ska använda all vår kraft till dem som behöver hjälp och stöttning, och det enkla har datorer tagit över. De som har en komplicerad fråga om socialförsäkringen vill prata med en expert som finns hos oss. 

– Detta skapar också en utmaning för oss, nämligen att vi måste höja kompetensnivån så att våra anställda kan hantera allt mer avancerade frågor. Vi står också inför stora pensionsavgångar de kommande åren så föryngring, utbildning och rekrytering blir stora frågor för oss framöver, avslutar Stefan Olowsson.