Unikt steg för sjukvården

– Det här har vi sett fram emot. Vi har sett vilka möjligheter och vilken nytta Journalen ger till både till patienter och vårdpersonal och nu är vi ett steg närmare målbilden för 2025, säger Johan Assarsson, vd Inera.

1,8 miljoner anslutna

När nu Region Västernorrland ansluter sig till e-tjänsten Journalen kan du som patient komma åt dina journaler oavsett var i vilket landsting du har mottagit vård. Redan idag har 1,8 miljoner svenskar anslutit sig till Journalen och knappt 50 000 av dessa loggar in dagligen.

Det handlar i första hand om journalanteckningar och provsvar som alla landsting nu tillhandahåller. Efterhand görs mer och mer information tillgänglig, som exempelvis uppgifter från barn- och vuxenpsykiatri, labbsvar, och remisser. I dagsläget har olika landsting kommit olika långt, beroende på hur tidiga de har varit med att koppla upp sig mot e-tjänsten.

Daniel Forslund är innovationslandstingsråd på Stockholms läns landsting där man har varit igång med tjänsten i två år. Inom SLL har man sett att antalet patienter som går in och läser sina journaler ökar stadigt och att tjänsten är väldigt uppskattad.

– Bara det senaste året kan vi se att i snitt 4 000 patienter loggar in varje dag. I dagsläget är 87 procent av alla vårdgivare i länet anslutna, och i Stockholm har vi med start i år dessutom gjort det obligatoriskt att alla vårdgivare i länet ska vara anslutna. Det är lite av en milstolpe nu när Region Västernorrland ansluter sig till tjänsten. Det innebär att Sverige är bland de första i världen att erbjuda en sådan här bred tjänst, säger Daniel Forslund.

Delaktighet och trygghet

Det viktigaste med att patienter snabbt och lätt kan få tillgång till information om vad de har haft för utbyte med en vårdcentral vilken-som-helst är delaktighet och trygghet.

Det är på så sätt i linje med det skifte inom vården som har gått ifrån att från början vara betydligt mer paternalistisk, till att bli mer lyhörd inför varje patients behov där man lyssnar mer till vad personen som söker vård har för preferenser.

– Det är förstås så att det fortfarande finns delar som inte är relevant för vårdtagaren och som därför inte ingår i tjänsten, men överlag så ser vi ett oerhört lyft inom hela vårdsektorn när patienter får bättre koll på sin egen hälsa. Man kan lätt gå in och se: ”Vad sa vi nu sist jag var där? Vad var det nu för medicin jag fick och varför? Vad hette nu läkaren i Östersund som tog hand om mitt benbrott?”. Patienter känner sig på så sätt mer delaktiga och trygga inför en eventuell fortsatt kontakt med vården, säger Daniel Forslund.

Hård kamp

Uppsala var först ut att erbjuda tjänsten i november år 2012. Där och då var det dock inte helt bekymmersfritt; frågan diskuterades intensivt och det var en hård kamp för att få igenom förslaget om en öppen internetbaserad patientjournal.

– En del var rädda att patienter kanske inte riktigt skulle kunna tillgodogöra sig informationen från journaler på ett adekvat sätt och att man som läkare skulle behöva tumma på vad man skriver ner och hur. Men så här i efterhand har det tvärtom gjort att många journaler är mer följsamma.

Mot nya e-tjänster

En annan fördel med den här typen av tjänster är att det kan fungera som en dörröppnare till andra digitala tjänster. Patienter förväntar sig mer och mer att kunna kommunicera med sin vårdgivare på digital väg.

– Det här är ett lysande exempel på vad digitalisering kan innebära, och både vårdgivare och vårdtagare vinner på det. Eftersom vi ser vilket genomslag den här tjänsten har haft kan vi som jobbar med dessa frågor på landstingen och inom vården känna oss tryggare i det vi gör när vi vill ta nya digitala kliv, som exempelvis digitala vårdbesök, säger Daniel Forslund.