Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

Hjärnsignaler som bit-kod

Forskare vid Lunds universitet har utvecklat en metod som gör det möjligt att koda om hjärnans signaler till ett format som datorns processorer kan använda direkt. Resultaten kan bli ett genombrott bland annat för personer med funktionsnedsättningar.

Text anne hammarskjöld Foto adobestock 19 mars 2018 it i vården

massor-av-neuroner-nu-i-bitkod.jpg

Utvecklingen inom neurovetenskapen ställer höga krav på sofistikerad datahantering, inte minst då man med implanterbara så kallade Brain Machine Interfaces upprättar elektronisk kommunikation mellan hjärnans nervceller och datorer. Vare sig det handlar om att med hjälp av signalerna från nervcellerna hos en totalförlamad patient styra en robotarm, eller att med hjälp av information från nervcellerna avslöja ett annalkande epileptiskt anfall krävs det extremt snabb hantering och tolkning av den stora mängden biologiska data som genereras.

Miljoner nervceller

Nu har forskare på Neuronano Research Center vid Lunds universitet utvecklat ett sätt som gör det möjligt att i realtid kommunicera med miljoner nervceller samtidigt.

– Genom att koda om nervcellssignalerna direkt till så kallad bit-kod, ökar lagringskapaciteten rejält. Men den största vinsten ligger i att vi tack vare detta lagrar informationen på ett sätt så att den snabbt blir tillgänglig för datorernas processorer, säger Jens Schouenborg professor i neurofysiologi vid Lunds universitet och en av forskarna bakom studien.

Bred användning

De senaste årens framsteg inom hjärnforskningen har medfört stora utmaningar när det gäller att hantera mängden information som genereras när man kommunicerar med ett stort antal av hjärnans nervceller, något som är aktuellt både inom grundforskning, klinisk diagnostik och behandling.

Förutom det stora antalet nervceller och mängden information i signalerna från varje cell så består utmaningen i att man också måste kunna simultantolka informationen för att kunna få en meningsfull kommunikation med hjärnan. Lundaforskarna har samtidigt kunnat samla in data från mer än en miljon nervceller, analysera informationen och skicka tillbaka återkoppling inom loppet av några millisekunder. Metoden som forskarna utvecklat gör en dubbelriktad kommunikation med enskilda nervceller möjlig.

Senaste nytt

Myten om mobilen

18 september 2019

Det snurrar teorier på nätet om att de stora it-jättarna avlyssnar oss via sina appar. Nu har säkerhetsföretaget Wandera gjort ett test för att avliva myten.   

Dataskydd vid forskning

17 september 2019

För att göra det lättare att tackla forskningsfusk lägger regeringen fram en preposition om att göra det möjligt att behandla personuppgifter vid hantering av oredlighet i forskning.

KTH utbildar cybersoldater

17 september 2019

Varje dag sker hundratals cyberattacker mot svenska myndigheter. Attackerna är ett hot mot rikets säkerhet och det öppna, demokratiska samhället. Nu utbildar KTH framtidens cybersoldater i samarbete med Försvarsmakten.

Sveriges digitala mognad

16 september 2019

Sverige är långt ifrån bäst på digitalisering. Bäst klarar sig branschen handel samt större bolag i Stockholmsområdet. Det visar en undersökning från Tillväxtanalys. 

Stressa ned med AI

16 september 2019

I takt med att digitala kamrater blir allt vanligare växer behovet av forskning hur bottar kan hantera stressade människor. Därför startar Umeå universitet nu ett projekt om social AI.

I tid med big data

13 september 2019

Smarta algoritmer ska säkra tågtrafiken och sänka kostnaderna för underhållet. Nu samlar forskare vid Luleå tekniska högskola in tillståndsdata som ska få tågen att gå i tid.