Bättre chans i frihet

— Man får klara sig själv när man väl kommer ut och det är väldigt tufft. Kriminalvården är hårt belastad och har inte möjlighet att ge tillräckligt mycket hjälp och stöd, säger Zoran Vasiljevic, forskare i kriminologi vid fakulteten för hälsa och samhälle, Malmö universitet.

När en människa har avtjänat två tredjedelar av sitt fängelsestraff ska han eller hon bli villkorligt frigiven, om det inte finns särskilda skäl. De intagna går ofta från en strukturerad tillvaro i fängelset till ett liv på utsidan där många saker ska lösas. Det handlar om att återupprätta relationer, hitta jobb, bostad och att hålla sig borta från alkohol, droger och kriminalitet.

Ringer upp

I sin doktorsavhandling har han i samarbete med forskare vid universiteten i Malmö och Lund undersökt om det går att påverka hur de villkorligt frigivna mår. Studien använder en teknik som kallas Interactive Voice Response, IVR, en dator som kan programmeras för att ringa upp individer och ställa frågor.

Deltagarna fick svara på frågor om stress, mående och sug och bruk av droger och alkohol. Svaren registrerades i datorn, som bearbetade insamlad data för att sedan återkoppla till klienten med uppgifter om måendet hade förbättrats, försämrats eller låg kvar på samma nivå.

Mer kontakt

Informationen skickades även till klientens frivårdshandläggare, med uppgiften att hjälpa och stödja personen att återanpassa sig till samhället.

— Frivårdshandläggaren kan då agera på informationen från klienten genom att ta kontakt och ställa ytterligare frågor, säger Zoran Vasiljevic.

Totalt deltog 108 personer från Kriminalvården i region syd, väst och öst. Interventionen pågick under den första månaden efter att klienterna hade blivit villkorligt frigivna. Studien visar att det med hjälp av tät kontakt går att påverka hur de frigivna mår. De deltagare som fick återkoppling mådde bättre jämfört med deltagarna i kontrollgruppen, som inte fick någon respons. 

Källa: Malmö universitet